Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1719
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig att få göra påminnelser mot de adeliga privilegierna. Skriften föredrogs i rådet, men ärendet »utstäldes tills vidare», och enda följden för tillfället af de båda ståndens framställning var, att presterskapets privilegier nu ej blefvo stadfästade.
Bönderne betydde nästan ingenting vid denna riksdag, som hettes grundlägga svenska folkets frihet. De fingo ej deltaga hvarken i utarbetandet af regeringsformen eller i sekreta utskottet eller i ständernas öfriga utskott, Också klagade de vid flera tillfällen, att beslut blifvit fattade och af regeringen stadfästade utan deras hörande, samt hotade att resa hem, helst de ej hade något att lefva af, sedan mynttecknens gångbarhet upphört. På sekreta utskottets förslag lät då regeringen hemförlofva två tredjedelar af bondeståndet: de öfriga skulle stanna qvar för att underteckna riksdagsbeslutet. Huru föga belåtne de voro med riksdagens förhandlingar visade sig bäst af deras afskedstal till presteståndet, hvilket de tackade »för det de varit här», förbehållande sig att vid nästa riksdag få tala på hvad dem nu blifvit pålagdt och de denna gång förgätit.
Sekreta utskottet, bestående af landtmarskalken och 50 ledamöter från adeln samt talmannen och 25 ledamöter från hvartdera af preste- och borgarestånden, höll sitt första sammanträde den 23 Februari och hade derefter ledningen af riksdagsärendena.
Frågan om mynttecknens och myntsedlarnes inlösen utgjorde en längre tid föremål för utskottets öfverläggningar, men slutligen förenade man sig om det beslut, att alla under Carl XII:s regering utgifna mynttecken och myntsedlar skulle inom den 17 Juni 1719 inlevereras, mot bevis och försäkran att hvar daler silfvermynt i sedlar eller tecken skulle kronan godtgöra med 14 öre s. m., »så snart tiden och lägenheten sådant tilläte». De inlevererade mynttecknen och myntsedlarne skulle egarne återställas, men endast beräknas samt sedermera gå och gälla för 2 öre per daler s. m.
För öfrigt upphäfdes och återkallades de af Carl XII under de sista åren af hans regering vidtagna, i föregående del omnämnda tvångsåtgärder, som för rikets inbyggare i allmänhet varit så tryckande, men tillika instäldes ock den skatteförenkling, hvartill Carl XII gjort början.
Sekreta utskottet höll sina sammanträden på riddarhuset samt hade till ordförande landtmarskalken Per Ribbing och till sekreterare riddarhussekreteraren Jonas Wulfvenstierna. I detta så väl som i de öfriga utskotten hade adeln lika många ledamöter som preste- och borgarestånden tillsammans, men presteståndet genomdref dock, att alla voteringar skulle ske ståndsvis, så att adeln ej kunde bestämma beslutet mera än något af de båda öfriga stånden.
Krigsbefälet hade blifvit kommenderadt till riksdagen och gjorde anspråk på att der vara ett särskildt stånd, men fick till svar, att de deribland, som voro af adel, tillhörde riddarhuset, och de öfrige, såsom varande tjenstemän och beroende af ständerna, kunde icke sjelfve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
