Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1719
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ersättning för det vägrade medregentskapet biföllo ständerna sedermera den 9 Mars, att prinsen skulle såsom generalissimus, hvartill han redan af Carl XII blifvit utnämnd, hafva högsta befälet öfver svenska krigsmakten till lands och vatten, hvarvid dock inom presteståndet yttrades åtskilliga betänkligheter att anförtro honom befälet äfven i fästningarna, samt tillade honom för öfrigt titeln af »Kongl. höghet». Ett slags instruktion uppsattes för honom i egenskap af generalissimus, och han måste afgifva en särskild försäkran att noga efterkomma så väl denna instruktion som den tro- och huldhetsed han hade att afgifva till drottningen.
Prinsens medtäflare om svenska tronen, hertig Carl Fredrik af Holstein, hade emellertid, under denna ständernas motvilja mot prinsens medregentskap, icke sett sina utsigter ljusna, ehuru han i det längsta dröjde i Stockholm, under förhoppning att få sin arfsrätt till svenska kronan, i händelse af drottningens frånfälle, af ständerna erkänd. Vid regeringsformens utarbetande yrkade några bland adeln, att man deri borde »göra hertigen någon höflighet», hvilket ståndet dock fann olämpligt. Sedan han ur sin tjenst afskedat Görtz och de öfriga häktade holsteinarne samt öfvervarit kröningen, utan att något steg togs till hans fördel, anmälde han hos drottningen sin afsigt att resa till Tyskland, för att bevaka sina dervarande angelägenheter och söka återfå sitt hertigdöme, samt anhöll om respenningar härtill. Drottningen samtyckte gerna till hans afresa, men förklarade det bero på ständerna att förse honom med respenningar, hvartill ock af ständerna anvisades 50,000 rdr, i caroliner, och då prinsen afreste den 30 April, gjorde en ständernas deputation honom sin afskedsuppvaktning, men något mer än dessa höflighetsbevis och denna summa kunde han ej vid 1719 års riksdag åt sig utverka.
Riksdagen, hvars snara slut ifrigt yrkades af de ofrälse stånden, afslutades den 30 Maj, sedan drottningen derom öfverenskommit med sekreta utskottet. Landtmarskalken Per Ribbing hade den 14 April hastigt aflidit, och i hans ställe valdes redan den 15 April högste ombudsmannen friherre Anders Leijonstedt af adeln till landtmarskalk.
Riksdagsbeslutet, som förut brukat uppsättas af kansliet, hade nu blifvit uppsatt af två deputerade från hvartdera af de tre stånden inom sekreta utskottet. Då det upplästes i stånden, gjordes anmärkning både i preste- och borgarestånden mot en paragraf rörande reduktionsverket, som blifvit införd utan att hafva utgjort föremål för ständernas öfverläggningar. Efter åtskilliga jemkningar fick dock i riksdagsbeslutet inflyta, att all vidare reduktion och indragning af egendomar skulle afstanna, så att hvarken nya observationer borde utfärdas eller redan utfärdade, som ännu icke kommit till full verkställighet, ega någon kraft och verkan.
För öfrigt omnämndes i detta riksdagsbeslut, huru, oaktadt arfföreningen af 1604 med klara ord stadgade, att den konunga- eller furste-dotter, som »en beqväm och skicklig arftagare till kronan ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
