Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Riksdagen 1719
- Rättegången mot Görtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derpå, att förekomma ett adelsvälde. Böndernes inverkan åter hade, såsom redan är anmärkt, varit utan all betydenhet, hvarföre de ock visat sig föga belåtna med denna riksdag.
Rättegången mot Görtz.
Sedan Görtz, såsom förut är berättadt, den 2 December 1718 blifvit häktad i Tanums prestgård, sändes han, under bevakning af 100 ryttare, till Stockholm, der han insattes å stadshuset samt förbjöds begagna egen kock och egna läkemedel, emedan man befarade, att han försett sig med gift till förkortande af sitt lif. Utan särskildt tillstånd fick ingen besöka hans fängelse, men för öfrigt lemnades honom tillfälle att rådföra sig med både prest och läkare, äfvensom han erhöll de böcker han begärde. Oviljan mot honom var så allmän och så häftig, synnerligast hos de lägre folkklasserna, att han med stark vakt måste skyddas för misshandlingar hvar gång han till förhörs undergående lemnade fängelset. Man ämnade först låta honom dömas af hofrätten, men då denna fråga förekom i rådet, yrkade Nicodemus Tessin att mot en sådan statsbrottsling behöfdes icke så lång process, som skulle blifva fallet, om han dömdes af hofrätten,
utan borde en särskild kommission tillsättas att öfver honom ransaka och döma. Häri instämde först Arvid Horn och sedermera alla öfriga närvarande riksråd, utom Gustaf Cronhielm, som »ville hafva en kort, men rättrådig process», med iakttagande af behöriga rättegångsformer.
Drottningen instämde emellertid i flertalets åsigt, och den 22 December förordnades en kommission, till hvars ordförande utnämndes landshöfdingen, sedermera landtmarskalken Per Ribbing. Till åklagare utnämndes lagmannen Thomas Fehman.
Efter tre veckors arbete hade Fehman den 15 Januari 1719 anklagelseakten färdig i fyra hufvudpunkter: 1:o, att Görtz, innan han blifvit använd i konungens tjenst, stämplat mot konungen och riket, hvilket styrktes genom utdrag af instruktioner för och bref till holsteinska sändebudet hos czaren, landtrådet Bassewitz i början af året 1714, i hvilka, bland annat, Bassewitz ålades för czaren andraga, att man å holsteinska sidan icke inrymt Stenbock och hans här i Tönningen för att der rädda sig, utan för att der tagas till fånga, hvilket ock inträffat; att om czaren ville i konungens frånvaro göra fred med Sverige, skulle ständerna bemyndiga rådet att, emot konungens vilja, inlåta sig i fredshandeln; att man nu (Februari 1714) ville i Sverige stöta den frånvarande konungen från tronen och öfverlemna den åt prinsessan, i hvilket fall Holstein vore färdigt skilja sina angelägenheter från de svenska, samt att ett förbund borde föreslås mellan Holstein och czaren, hvarigenom denne åtoge sig att förhjelpa den unge hertigen, som skulle förmälas med czarens dotter, till Sveriges tron, derest den blefve ledig;
2:o att Görtz alltid sökt hos konungen väcka misstroende till hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/8/0027.html
