- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden /
47

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och flydde borgerskapet, men på Fruängen mellan Brandhäll och staden tumlade Urbanowitz och hans 140 ryttare under natten modigt om med kosackerne, till dess han i dagningen måste draga sig undan och ryssarne inryckte i staden, som plundrades och brändes. Sedan under dagens lopp den 25 Juli Bielke med återstoden af sitt regemente förenat sig med Urbanowitz, rustade sig desse att under natten till den 26 öfverfalla ryssarne, men redan stod hela staden i låga och ryssarne hade inskeppat sig till nya mordbrännare-bragder.

Det gälde nu Östergötland. Landshöfdingen derstädes, grefve Gustaf Bonde, hade redan den 10 Juli gifvit befallning, att allmogen skulle hålla sig färdig att möta fienden, samt den 19 låtit till Norrköping uppbåda allt hemmavarande krigsfolk. Till stadens försvar infunno sig ock Bielkes regemente, omkring 500 man, samt några smärre afdelningar rytteri, så att man der hade omkring 800 man krigsfolk, hvarjemte borgerskapet bildat ett rytteri-kompani om 80 man och 2 kompanier fotfolk. Väpnade faktori- och fabriksarbetare utgjorde ungefär 300 man, och uppbådad allmoge nära 1,500 man, men illa beväpnade och utan annat befäl än sina länsmän. Urbanowitz, som vid Nyköping fått en dålig tanke om böndernes krigsdulighet, tog ingen befattning med dem, utan bad landshöfdingen skicka bort dem, emedan de voro mera till hinders än till nytta.

Den 27 Juli började ryska flottan blifva synlig i Bråviken. Den var ganska talrik, ehuru man ej tillförlitligt känner dess styrka, som uppgifves från 200 till 384 fartyg, liksasom de om bord varande trupperna från 12,000 till 20,000 man. De drogo långsamt uppför viken, härjande och brännande å ömse sidor. Urbanowitz lät fråga borgarena om de ville utrymma och sjelfve antända sina hus, emedan fiendens öfvermakt gjorde allt försvar omöjligt; men de svarade, att de hellre ville våga lif och blod för sin stad. Den 30 Juli på f. m. närmade sig den ryska flottan till staden, då Urbanowitz lät större delen af sin styrka under Bielkes befäl ställa sig på en höjd utom vestra tullen på Linköpings-vägen och red sjelf med 200 man ut på ängen norr om strömmen, under det en del af borgerskapet samlade sig på Syltberget vid södra stranden. Några kanonskott från ryska galererna voro likväl tillräckliga att skingra borgarena på Sylt-berget och bönderne flydde så snart fienden blef synlig. Nu ordnade sig ryska fotfolket på Saltängen, medan kosackerne antände husen öfver allt på norra sidan af strömmen. Urbanowitz drog då med sitt manskap till vestra tullen och förenade sig der med Bielke, gaf stadens borgmästare befallning att antända kronomagasinet vid strömmens södra srand samt lät sina dragoner antända några hus vid vestra tullen, hvarifrån elden spridde sig till hela södra delen af staden. På strömmens södra sida, gent emot gården Himmelstalund, uppstälde sig svenska krigsfolket, och då några tusen man ryskt fotfolk, jemte några kosacker, visade sig å motsatta stranden, sköto svenskarne på dem med ett par kanoner, som laddades med sten i brist på kulor. Snart var dock svenskarnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/8/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free