Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Ulrika Eleonora
- Fredriks regering. Fortsättningen af 1720 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hennes oförsonliga hat mot holsteinska huset, hvilket röjde sig ännu i hennes testamente, har ganska väsentligt bidragit att nedsätta hennes minne hos efterverlden, emedan, då efter hennes gemål en konung af detta hus intog Sveriges tron, detta hat blef allt bjertare framhållet och ansedt att likasom utgöra grunddraget i Ulrika Eleonoras karakter, efter hvilket densamma bedömdes, hvaraf följden blef, att man alltför mycket glömde hennes förtjenster, hvilka, utan att vara på något sätt lysande, dock i sjelfva verket vida öfvergingo hennes fel.
Fredriks regering.
Fortsättningen af 1720 års riksdag.
Genom sin konungaförsäkran hade konung Fredrik förbundit sig till iakttagande af de förändringar ständerna kunde besluta i rikets grundlagar, och han fick snart erfara att dessa förändringar medförde nya inskränkningar i hans myndighet.
Ulrika Eleonora hade, för att aflägsna inflytelserika motståndare och vinna nya anhängare, tillsatt en mängd vigtiga tjenster utan rådets hörande samt utnämnt en stor mängd nya grefvar, friherrar och adelsmän. Rådet hade gjort invändningar mot tillsättningen af åtskilliga embeten såsom öfverflödiga, men drottningen hade icke fäst något afseende dervid. Dylika egenmäktiga åtgärder ville man nu för framtiden förebygga, och härom blefvo stadganden införda i den nya regeringsform, som vid denna riksdag utarbetades samt vid konungens kröning den 3 Maj 1720 besvors både af konungen, rådet och ständerna.
För dess innehåll skall närmare redogöras vid öfversigten af svenska statsförfattningens utveckling under detta tidskifte, och vi anmärka nu allenast, att riksrådens antal inskränktes från 24 till 16, generalguvernörerne i besittningar utom riket dock oräknade, och att hvarken presidenterne i rikets kollegier, med undantag af kanslikollegium, eller öfverståthållaren i Stockholm behöfde derefter vara riksråd, samt att de s. k. »kabinettsärenden», hvilka konungen egde afgöra utan att vara bunden af rådets flertal, blefvo betydligt färre än förut. För öfrigt ökades ej rådets myndighet med detsamma konungens minskades. Det fick visserligen nu i några hänseenden ökad myndighet gent emot konungen, men hade deremot ingen i förhållande till ständerna, hvilka mer och mer inkräktade på rådets makt. Också begynte riksråden nu kallas ständernas fullmäktige, hvilket de ock väl kunde anses vara, då ständerna både egde föreslå riksråd och granska deras rådslag och beslut. Redan
vid denna riksdag hände det äfven att rådets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/8/0067.html
