Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1726, 1727
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till landtmarskalk, derföre att denna befattning ej borde innehafvas af ett riksråd. Till talman för presteståndet valdes åter biskopen i Linköping Torsten Rudeen; för borgareståndet handelsborgmästaren i Stockholm Johan Boström, båda tillhörande patrioternes parti, samt för bondeståndet hemmansegaren Per Larsson.
Äfven inom sekreta utskottet tillhörde det vida öfvervägande flertalet Horns vänner, ehuru några holsteinare der inkommit, dock ingen af de mera betydande inom detta parti. Öfverste Stobée, som vid denna riksdag åter uppträdde såsom ifrig holsteinare, sökte visserligen från detta utskott utestänga Horn, emedan kansliets förhandlingar skulle granskas af utskottet och det icke vore lämpligt att kanslipresidenten dervid, i sin egenskap af landtmarskalk, ledde utskottets öfverläggningar; men ehuru denna anmärkning visst icke saknade skäl, fick den likväl förfalla, och Horns inflytande steg under denna riksdag så, att det nu egentligen var han som styrde Sverige, åtminstone som utan jemförelse var den mäktigaste mannen i hela riket.
En sträng räfst företogs nu ock med de riksråd, som tillhörde Horns motparti. Maurits Wellingk, för hvilken handlingarna rörande det preussiska lånet och den årliga pension af 3,000 rubel han sjelf erkände sig uppbära från ryska hofvet, voro ganska besvärande, blef stäld under bevakning, och en kommission af 6 adelns samt 3 presteståndets och 3 borgareståndets ledamöter inom sekreta utskottet tillsattes att ransaka och döma i hvad som lades honom till last. Domen, som afkunnades den 26 April 1727, lydde å icke mindre än förlust af lif, ära och gods; men sedan han inkommit till ständerna med begäran om nåd, och efter en böneskrift äfven af hans dotter, förklarade sig adeln villig att låta honom behålla lif, ära och gods, men under sin öfriga lifstid hållas i ett »anständigt fängelse» på någon kronans fästning. Presteståndet gick längre och beslöt, att han skulle endast mista embetet och tillbringa sina återstående dagar på sin landtegendom, hvilket kommissionen, efter hans nådeansökning, hos ständerna föreslagit. Bondeståndet åter ville icke medgifva någon mildring i kommissionens dom; men då borgareståndet förenade sig med adeln, blef ständernas beslut att Wellingk, med bibehållande af ära och gods, skulle hållas i fängelse. Att Wellingks öde icke blef svårare skall hufvudsakligen varit en följd af Horns bemödanden, hvilken, nöjd att hafva aflägsnat denne sin gamle motståndare ur rådkammaren, ej ville drifva förföljelsen längre. Wellingk öfverlefde för öfrigt icke länge sin dom, ty han afled under nedresan till sin fängelseort Jönköping, den 10 Juli 1727.
Sedan Holsteinska partiets främste ledare blifvit oskadliggjord, tog sekreta utskottet frågan om Sveriges tillträde till det hannoverska eller till det wienska förbundet i allvarligt öfvervägande – så allvarligt, att hela den ordinarie riksdagstiden, tre månader, förgick under genomläsning af rådsprotokollen rörande de utländska förhållandena allt sedan czar Peters död och riksdagens förlängning på obestämd tid måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
