Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1734
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de europeiska makterna, förslag framkastats, att om någon befullmäktigad svensk minister sändes till Konstantinopel, skulle fördelaktiga framställningar göras af sultan och Carl XII:s skulder på lindrigt sätt afplanas. Presidenten Höpken, som fått detta förslag genom sin i Turkiet resande son, Fredrik von Höpken, meddelade det åt regeringen; men kanslikollegium fann betänkligt att under dåvarande förhållanden, när det var kändt, att Frankrike sökte uppegga Turkiet till krig emot Österrike, ingå i diplomatiska förbindelser med detsamma, hvilket kunde uttydas såsom ett fiendtligt steg mot Österrike och Ryssland. Häri instämde konungen och hela rådet, utom Gyllenborg, som yrkade att förberedande underhandlingar borde inledas med Turkiet, såsom en makt, hvilken kunde bäst bidraga att stäcka Rysslands välde. Detta var äfven sekreta deputationens åsigt, och enligt densamma beslöt sekreta utskottet, att Fredrik von Höpken och hans följeslagare Edvard Carlsson skulle tillsvidare stanna i Konstantinopel för att inleda underhandlingar, till dess en accrediterad minister hunne ditsändas.
I samband med dessa framställningar från Turkiet tog sekreta utskottet i öfvervägande dem, som gjordes af franske ministern Casteja, hvilken, afvisad från rådet, vände sig till ständerna, dem han försäkrade, att om de ville kraftfullt uppträda mot Ryssland, så vore Frankrike alltid villigt att understödja dem; men detta beslut borde föregå, innan Frankrike kunde inlåta sig i underhandlingar om utförandet. Då emellertid Casteja ej erbjöd större subsidier än för underhållande af en svensk här om 10,000 man i Polen, der minst 100,000 ryssar och sachsare stodo, samt förklarade en fransk flotta omöjligen kunna sändas till Östersjön, blefvo äfven de mest krigiskt sinnade betänksamme och funno sådana vilkor oantagliga.
Det lyckades emellertid Casteja att i Oktober 1734 af de krigiskt sinnade inom rådet och stånden, i förening med Horns motståndare i allmänhet, grunda ett franskt parti, som under hela återstående delen af frihetstiden utgjorde det ena af de om väldet i Sverige tvistande partierna. Till detta parti slöto sig nu ledarne af Horns motparti, Höpken och Gyllenborg, hvilka med Casteja ingingo en förbindelse, hvars förnämsta syftemål för tillfället var afslutandet af ett förbund med Frankrike.
Om ett sådant förbund striddes också inom sekreta utskottet i fyra veckors tid (från den 18 Oktober till den 16 November). Kanslikollegium hade föreslagit, att Sverige såsom vilkor derför borde i främsta rummet fordra uppträdandet af en fransk här om 40,000 man i Polen, med hvilket de af Sverige begärda 10,000 man kunde förena sig såsom en hjälptrupp; men krigspartiet motsatte sig häftigt detta förslag, emedan det tydligen var för Frankrike omöjligt att öfverföra någon här till Polen, och således ett sådant vilkor var detsamma som ett afslag. En särskild deputation, tillsatt för att yttra sig om kanslikollegiets förslag, ogillade detsamma och uppstälde ett annat, i det närmaste öfverensstämmande med Castejas anbud, hvilka sekreta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
