Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1740, 1741
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I detsamma inträffade dock en händelse, som gaf förhållandena en annan vändning. Någre bland Hattarnes mest nitiske anhängare öfverraskade nemligen natten efter den 25 Februari presidentsekreteraren Johan Gyllenstierna, just som han kom ut från ryska mmisterhotellet. Han arresterades och fördes genast till landtmarskalken, hos hvilken sekretissime-beredningens ledamöter ännu samma natt infunno sig. Följande dagen anmäldes saken för sekreta utskottet. Gyllenstiernas papper förseglades och vakt sattes i hans bostad. För öfrigt gjordes så mycket väsen af denna händelse som möjligt. Gardet hölls redo, nattliga patruller utsändes till det qvarter, der Bestuscheff bodde, och flere personer, ehuru af mindre betydenhet, häktades. Sekreta utskottet tillsatte en kommission af 12 sina ledamöter att undersöka och afdöma detta brottmål, »med allt hvad deraf flyter», och genom allt detta lyckades Hattarne så uppskrämma motpartiet, att ingen inom stånden vågade sätta sig emot sekreta utskottet. På bondeståndets invändningar mot utskottets behörighet att anbefalla truppsammandragningar följde ett svar, hvari grundlagen tolkades efter utskottets åsigt, och detta svar godkändes af de tre öfriga stånden samt lemnades af bondeståndet obestridt. Gyllenstierna, som erkände, att han af Bestuscheff mottagit penningar och meddelat honom statshemligheter, dömdes från lif, ära och gods, men benådades af stånden på det sätt, att dödsstraffet förvandlades till lifstidsfängelse å Marstrands fästning, sedan han först stått med halsjern vid skampåle å Norrmalmstorg. Sekreteraren Arckenholtz och finske translatorn Mathesius, hvilka såsom underordnade redskap deltagit i det hemliga riksdagsspelet, dömdes till en månads fängelse vid vatten och bröd, Mathesius dessutom till landsförvisning. De 1739 afsatta riksråden Bielke och Creutz, som äfven blifvit dragne inför kommissionen, dömdes, dock blott med en rösts öfvervigt, att mista sina pensioner och förvisas till sina gods, ehuru icke ens så mycken bevisning kunnat mot dem åstadkommas, att åklagaren funnit sig kunna göra något åtal. Riksrådet Gustaf Bonde, som äfven var bland de 1739 entledigade och nu tilltalade, frikändes.
Sekreta utskottet hade emellertid genom framgången blifvit alltmera sjelfrådigt och gick allt raskare till väga i sina krigiska åtgärder. Det beslöt flottans utrustande och manskaps uppbådande till besättning derå, samt tillika att hos stånden begära tillsättandet af en »stor sekreta deputation», bestående af sekreta utskottet, sekreta deputationen samt 25 bönder, hvilka utskottet ansåg på detta sätt kunna underrättas om så mycket, som kunde upptäckas af ändamålet med de vidtagna anstalterna. Stånden samtyckte, och den stora deputationen sammanträdde i början af April, men fick ej veta särdeles mycket. Böndernes deltagande deri, jemte inverkan af de franska penningarna, började dock göra sinnesstämningen äfven inom bondeståndet mera gynsam för Hattarne.
Franska regeringen visade sig också nu alltmera medgörlig. Den nye preussiske konungen Fredrik II hade infallit i österrikiska Schlesien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
