Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi hafva förut omtalat hvilka af Carl XII:s rådspersonal vid hans död återstodo, elfva till antalet, samt vid hvilka tillfällen de öfriga medlemmarne af rådet under Ulrika Eleonoras och Fredriks regeringar inkommo deri, och vi skola nu lemna några ytterligare uppgifter om de mera framstående bland denna personal.
Carl Gyllenstierna, grefve till Steninge, friherre till Limmared, herre till Bjelkestad, Aljö, Ornäs och Yxelshoff, den ende bland Carl XI:s rådsherrar, som öfverlefde Carl XII, hafva vi i föregående del lärt känna såsom alltid villig till uppoffringar för fosterlandet. Ju svårare tiderna blefvo, desto ifrigare yrkade han på kraftiga åtgärder och att de förmögnare skulle gripa sig an, på det de fattiga måtte i möjligaste mån skonas; men han uttalade också alltmera öppet sitt ogillande, när regeringsåtgärderna blefvo alltmera våldsamma, hvarföre hans embetsmannaverksamhet blef mot slutet af Carl XII:s regering mer och mer inskränkt till vården om enkedrottning Hedvig Eleonoras lifgeding. Hos henne hade han alltid stått i stor ynnest, hvartill hans ovanligt vackra utseende i yngre åren påstods hafva icke så litet bidragit. Såsom belöning för hans långvariga och trogna tjenst testamenterade hon åt honom egendomen Aljö med underliggande hemman. Då det nya statsskicket begynte och han från kungligt råd blef riksråd, var han nära 70 år gammal, men blef emellertid redan i December 1718 af Ulrika Eleonora utnämnd till president i Svea hofrätt och följande året till Åbo akademis kansler. Han dog barnlös i Stockholm i Juni 1723.
Nils Gyllenstierna, grefve till Fogelvik, herre till Hvitvik, Stjernberg och Hellerö, i en mera aflägsen frändskap med den föregående, ehuru tillhörande samma slägt, var född i Wismar i Oktober 1648 och son till vice kommendanten derstädes, öfverstelöjtnanten friherre Carl Gyllenstierna. Sedan han lärt sig krigskonsten i holländsk tjenst, blef han af Carl XI 1676 utnämnd till öfverste för ett rytteriregemente, utmärkte sig vid flera tillfällen under danska kriget samt befordrades mot slutet af Carl XI:s regering först till generalmajor af kavalleriet och landshöfding i Jönköpings län, och sedermera till generallöjtnant och guvernör i sin födelseort Wismar, blef 1698 general af kavalleriet och generalguvernör öfver Bremen och Verden, samt fick 1699 befälet öfver alla svenska trupperna i Tyskland. Denna ledning förde han med beröm, men kriget slutade snart genom freden i Trawenthal och Nils Gyllenstierna fick återvända till utöfningen af sitt generalguvernörs-embete. Under våren 1702 kallades han till Polen, der han med 12,000 man förstärkte Carl XII:s här, men fick i Oktober samma år återvända till Pomern. I December 1704 blef han kungligt råd och följande året grefve. Då 1708 en oenighet uppstått mellan magistraten och borgerskapet i Hamburg, hvilken ej kunde stillas utan kretstruppernas mellankomst och denna åter berodde af svenska kronan, som förde directorium i denna krets af tyska riket, uppbådade Gyllenstierna 10,000 man kretstrupper, hvaribland 6,000 svenska, och lyckades stilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
