Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillika sitt svenska adelskap att uppträda vid riksdagarne, der hans yngre broder Henrik Jakob var en af Hattarnes ifrigaste partimän. Äfven Fabian insattes af detta parti vid 1738 års riksdag i stora sekreta deputationen, der han i synnerhet gjorde sig bemärkt såsom sträng sedeifrare, då konungens förhållande till fröken Taube togs till föremål för deputationens öfverläggningar. Wrede ansågs för öfrigt ega icke ringa inflytande på sina landsmän, finnarne, bland hvilka han var en betydande godsegare, och blef derföre, när kriget mot Ryssland förbereddes, utsedd att såsom generalkrigskommissarie gå öfverbefälhafvaren tillhanda vid förvaltningen af magasinerna och andra ekonomiska ärenden, »i anseende till hans goda egenskaper och att han var mäktig det finska språket samt öfverallt der i landet känd och älskad». Under utöfningen af denna befattning skall han emellertid förstått att »samla mycket penningar, hvarför han köpte egendomar och dref vid dem åkerbruket till ovanlig höjd». Ännu qvarstående i holsteinsk tjenst satte han sig vid 1742 års riksdag med yttersta häftighet mot förslaget att välja danske kronprinsen till svensk tronföljare, och ehuru han för öfrigt var mindre synlig i den tidens förhandlingar, visade det sig dock, att Hattarne högt uppskattade hans tjenster, då de vid 1746 års riksdag uppsatte honom på riksråds-förslag. Han inkom ock i rådet i December 1746 och tog en ganska verksam del i dess
förhandlingar, men nedlade 1756 sitt rådsembete, då han fann ständerna allt för mycket inskränka
konungamakten, hvarefter »det ej vore godt att vara längre med, ty förut gafs kungen all skulden, men hädanefter faller allt på rådet». Sedermera egnade han sig åt vården af sina stora egendomar, ehuru han derföre icke uteblef från riksdagarne. Han afled på sitt gods Fogelsta i Södermanland den 17 Februari 1768.
Nils Palmstjerna till Sonstorp och Sörby, son af kommissarien i kammarrevisionen Magnus Schiller, som 1692 blifvit adlad med namnet Palmstjerna, var född i Stockholm 1696 och hade, utrustad med en för en krigare den tiden ovanligt grundlig bildning, ingått i krigstjenst 1716 samt efter fredssluten trädt i fransk tjenst, i hvilken han hunnit öfverste-graden, då han 1735 begärde afsked för att återvända till fäderneslandet. Här begynte hans politiska bana under 1738 års riksdag, då han var den förtrogne budbäraren mellan landtmarskalken Tessin och franske ambassadören samt på riddarhuset uppträdde såsom en af Hattarnes häftigaste partimän. Till belöning för sina nitiska tjenster blef han 1738 generaladjutant i svensk tjenst och minister vid danska hofvet, hvarifrån han på permission fick komma hem för att uppträda vid 1740 års riksdag, då han blef ledamot af mindre sekreta deputationen, af sekretissime-beredningen och af det utskott, som uppsatte de blifvande fredsvilkoren, samt tog den verksammaste del så väl i krigsbesluten som i partiförföljelserna. Redan vid denna riksdag var han uppförd på riksråds-förslag, men konungen föredrog då Johan Gyllenborg, ehuru denne i alla hänseenden var Palmstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
