Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1755, 1756
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungen skarpt förebrått honom, såsom en sidvördnad mot de kungliga föräldrarne, nu skulle på statens bekostnad tryckas, »det allmänna till nytta och en så värdig författare till välförtjent heder» – men åter en förödmjukelse, den man beredde konungen. Stromberg, som till följd af en skrifvelse från sekreta utskottet nedlade sin befattning, erhöll en gratifikation af 10,000 d. s. såsom uttryck af ständernas välbehag. Bielke, som innehade en ny för tillfället af konungen tillskapad syssla, hvilken ej fans i stat och ej vidare ansågs behöflig, när ordinarie guvernör tillsattes, fick behålla sin underguvernörs-lön såsom pension, och Dalin skildes från sin lärarebefattning.
Sedan Tessin af ständerna erhållit afsked från sin guvernörsbefattning, blef riksrådet Carl Fredrik Scheffer af sekreta utskottet hos ständerna föreslagen till hans efterträdare, hvilket hos konungen anmäldes; men han svarade, att, ehuru han vore öfvertygad om Scheffers goda egenskaper, kunde han likväl icke till detta val gifva sitt samtycke eller det »nådiga behag», som regeringsformen fordrade, och då riksens ständer utsett personer till hans söners undervisning och uppvaktning, fann konungen onödigt att vidare deröfver sig yttra. Utskottet skyndade att meddela stånden detta konungens yttrande med anmärkning dervid, att konungens behag icke kunde vara ett godtyckligt, hvilket vore mera ett envåldsbehag än instämmande med rikets ständers rätt; och då hans maj:t förklarat sig instämma med sekreta utskottet angående riksrådet Scheffers egenskaper, så vore detta i sjelfva verket att förklara det »behag», som regeringsformen påsyftar, hvarföre sekreta utskottet vore öfvertygadt, att hans maj:t vid närmare eftersinnande skulle med nådigt välbehag anse hans val.
Denna utskottets grundlagstolkning mötte visserligen åtskilliga gensägelser inom stånden, men blef dock af dem godkänd, riksrådet Carl Fredrik Scheffer utnämndes af ständerna till kronprinsens guvernör, professorn i matematik vid Upsala akademi Samuel Klingenstjerna till hans lärare samt kaptenen friherre Georg Gustaf Wrangel och hofintendenten friherre Fredrik Sparre till kavaljerer hos prinsarne.
Sekreta utskottet hade äfven uppsatt ett förslag till instruktion för guvernören, hvilket hufvudsakligen åsyftade att inskärpa sådana åsigter, som en konung efter 1720 års regeringsform borde hysa, såsom att konungens värdighet hade sitt ursprung från folkets godtfinnande; att derföre folket hade en obestridlig rättighet till bibehållande af högsta makten så mycket, som det till sin egen och samhällets nytta pröfvade nödigt; att konungen hade all makt och myndighet att göra godt samt ensam hedern deraf, men att ansvaret fölle på rikets råd; att en svensk konung både enligt sin ed och för sin samt rikets säkerhet borde gifva sitt fulla förtroende åt riksens råd, o. s. v. Guvernören bemyndigades att utfärda instruktion för prinsens lärare och att göra ombyte af dem, dock kunde hans maj:ts samtycke »med råds råde» förut inhemtas. Instruktionsförslaget åtföljdes af ett betänkande, hvari utskottet närmare utvecklade sina åsigter i samma riktning, som i förslaget antyddes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
