Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1755, 1756
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ifver att arbeta för sitt partis syften. Knappt hade han hunnit öfver norska gränsen, innan han i Fredrikshall samlade flera andra förrymda svenskar och med deras tillhjelp upprättade ett slags kansli, hvarest författades en mängd till uppror manande skrifter, som skulle kringspridas i de närmaste svenska landskapen medelst utskickade från denna upprorsliga, hvilka, mot anvisningar på Brahe, fingo lyfta penningar för verkets bedrifvande. Wrangel hade uppsatt och lät i Christiania trycka en skrift, kallad »Sveriges rikes tillstånd år 1756, i kort begrepp framstäldt», hvilken, skickligt blandande sanning och dikt, innehöll mycket beröm öfver det kungliga paret och prinsarne, jemte mycket klander öfver riksråden. »Desse», hette det, »hade ökat folkets skatter och rikets skuld. De hade utmålat vördnad för öfverheten såsom böjelse för slafveri, fråntagit konungen all andel i regeringen, förolämpat honom och hans dygderika gemål samt till och med frampressat hans tårar. De hade i landsorterna låtsat mycken rättvisa och ömhet för folket, men i regeringen tillåtit sig att taga mutor, begå orättvisor samt förfölja sina vedersakare. De kunde liknas vid ett band spetsbofvar på en marknad, deras regering vid Christian Tyranns», och så vidare. För öfrigt innehöll denna skrift åtskilligt, beräknadt att särskildt slå an på allmogen, såsom, att »de höge och rike i sin makt och prakt förakta bönderne och anse dem icke bättre än skogens usla djur. I hafven dock en konung färdig att uppoffra sig för edert bästa. Hans mun är väl af herrarne tillsluten, men hans hjerta ropar efter eder hjelp och påminner om eder pligt mot honom, mot fäderneslandet och mot eder sjelfva.»
Skriften var undertecknad J. Swedensköld, som i andra upprorsskrifter uppgafs vara generalfältmarskalk, ehuru ett sådant namn eller en sådan värdighet ej fans inom svenska hären; men det lät storståtligt och borde slå an på allmogen. Man lät ock någon tid efteråt denna skrift åtföljas af en »budkafle», hvari det hette: »Hans excellens generalfältmarskalken Swedenskölds skrifvelse har öppnat våra ögon för de högst skadliga anslag, som förehafvas mot vår konung och mot vårt fosterland. Vi hafva likaledes sett, huru våra riksdags-ombud blifvit af rådet och af straffbara riksdagsbröder oförsvarligen misshandlade. Såsom hemmavarande och derföre verkligt maktegande ständer hafva vi fördenskull fattat det beslut, att man ur huset eller alla från 21 till 50 år gå till Stockholm och försvara vår allernådigste konung och våra riksdagsmän samt utrota det påfviska ogräs, som penningegirige och okristlige prester sökt här åter inplanta, för att qväfva vår rena evangeliska lära och beröfva oss vår eviga salighet, likasom de och adeln söka beröfva oss vår timliga frihet och lägga oss i samma slags lifegenskap, som brukligt är i Polen, Lifland och Sibirien. På detta vårt tåg till Stockholm skola vi sjelfva vara väpnade och medtaga ur kyrkorna våra fanor och trummor samt från rotarne våra soldater, men under anförande icke af officerare, utan af oss sjelfva, och vårt fältrop skall vara: Med Guds hjelp! Alla Svea och Göta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
