Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1755, 1756 - Pomerska kriget 1757-1762
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hotande för hans rike och ingick derföre med England ett förbund att skydda Tysklands neutralitet och derifrån afhålla alla främmande härar. Då begagnade Österrike, länge förbittradt på Fredrik för Schlesiens förlust under ett föregående krig, tillfället att sluta sig till Frankrike, och äfven ryska regeringen, sedan lång tid tillbaka Österrikes vän och Preussens fiende, bröt nu med England samt förlikte sig med Frankrike. Preussen hotades sålunda af ett ganska mäktigt förbund, men Fredrik ville ej afvakta de tre stormakternas förenade anfall, utan bröt sjelf i slutet af Augusti 1756 in i Sachsen, för att bana sig väg in i Böhmen, och så begynte det s. k. sjuåriga kriget.
Till svenska regeringen skedde nu uppmaningar från dess ministrar både i Ryssland och Österrike, att tiden vore inne för återvinnande af dess förra ställning inom Tyskland. Sekreta deputationens och sekreta utskottets fredskärlek började ock redan svigta, men man ville dock ej fatta formligt beslut i en så vigtig fråga, utan sekreta utskottet öfverlemnade i sitt svar å kongl. maj:ts sekreta proposition, »alla af konjunkturen beroende mått i kongl. maj:ts vård, att med råds råde lämpa utvägarne derhän, att rikets anseende, förkofran och, om möjligt vore, tillväxt derigenom kunde erhållas», hvarjemte utskottet lemnade en förseglad anvisning på banken att på kongl. maj:ts anfordran försträcka 20 eller 30 tunnor guld till rikets försvar, utom ett annat kreditiv på 12 tunnor guld till hvarjehanda oförutsedda behof. Häri låg således ett nytt uppslag af Hattarnes gamla konjunkturpolitik.
Den långa riksdagen nalkades emellertid sitt slut, så mycket mera efterlängtadt, som nya tvister börjat uppstå mellan stånden, sedan de förenat sig om att inskränka konungens myndighet och förödmjuka honom personligen.
Riksdagen afslutades den 21 Oktober 1756 och i riksdagsbeslutet omnämndes den skiljaktighet, som yppats mellan konungens och rådets åsigter rörande åtskilliga vigtiga delar af grundlagarne, äfvensom upptäckten af »en förrädisk anläggning till att på våldsamt sätt kasta omkull grundlagarne samt dermed förstöra hvar mans fri- och rättigheter». Vidare anfördes, huru rikets ständer stadgat, att i händelse Sveriges konung under kronprinsens omyndiga år skulle med döden afgå, rikets samtliga råd, utan deltagande med någon annan, skulle förestå riksstyrelsen och strax efter dödsfallet låta utropa den unge konungen, hvarvid regeringsformen och öfriga stadgar borde tjena till rättesnöre. Ständernas nästa sammanträde utsattes till medlet af Oktober 1760.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
