- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden /
340

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1765, 1766

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

länge stånden icke kände deras brott. En mängd talare understödde Schönberg eller försvarade riksråden på annat sätt, och å andra sidan försvarades utskottet af flera bland Mössornas förkämpar. När debatten fortgått i sju timmar och proposition begärdes, vägrade landtmarskalken att göra någon annan, än om hederligt understöd åt Rosen och de tre sist blifna riksråden; de fyra äldre riksrådens entledigande ansågs nemligen vara af sekreta utskottet afgjordt. Fersen, hvilken såsom svåger med Ekeblad dittills hade afhållit sig från deltagande i striden, fordrade nu för adeln rätt ätt fritt rösta om propositionen, och hans anseende var så stort, att landtmarskalken gaf vika, hvarefter omröstningen, ehuru Fersen med öfriga slägtingar till riksråden icke deltog deri, utföll så, att adeln med 394 röster mot 327 beslöt taga sekreta utskottets utlåtande om alla sju riksråden i öfvervägande, hvilket var hvad Hattarne under debatten yrkat. Längre kom man ej å riddarhuset denna dag, ehuru plenum varat från kl. 8 på morgonen till kl. 2 på natten.

I borgareståndet blef likaledes hufvudfrågan om de fyra äldre riksrådens sak skulle anses vara af sekreta utskottet oåterkalleligen afgjord eller kunna af ståndet tagas i öfvervägande. Talmannen förklarade sig hindrad att göra proposition om annat än ett uppdrag åt sekreta utskottet att visa någon benägenhet mot de tre yngre riksråden, och hans mening blef efter en häftig strid slutligen godkänd genom votering, men med endast två rösters öfvervigt, hvarefter ståndet enhälligt beslöt återförvisa de sista riksrådens sak till sekreta utskottet.

I presteståndet striddes hela dagen, utan att man kom längre än att votera om förslag till voteringsproposition, och då denna votering utföll med lika många röster på hvardera sidan, åtskildes ståndet med oförrättadt ärende.

I bondeståndet hann man icke ens så långt, utan hela sammanträdet förspildes med gräl om ärendet skulle företagas eller hvila till nästa gång, och ståndet åtskildes utan att ens i detta hänseende hafva kommit till något beslut.

Den första dagens strider hade således icke bragt ärendet till afgörande hos flera än borgareståndet; men då det företogs ånyo den 19 Augusti beslöt bondeståndet, att stånden icke kunde befatta sig med sekreta utskottets beslut angående de fyra äldre riksråden, samt att äfven de tre andra skulle dela sina embetsbröders öde och afsättas. Presteståndet beslöt att till sekreta utskottet hänskjuta att yttra sig, om icke de tre yngre riksråden kunde behållas vid sina embeten samt Rosen få en skälig pension; adeln åter, att alla sju riksråden skulle återställas i riksens ständers förtroende. Denna Hattarnes åsigt hade segrat med 22 rösters öfvervigt.

I borgareståndet försökte man att få det förra beslutet upprifvet, och striden härom fortgick i tvänne plena med sådan oordning, att talmannen klagade: »Vi uppföra oss genom skrik och skrål mera såsom osjäliga kreatur än såsom menniskor». Slutet blef emellertid att, då Hattarne insågo intet annat återstå än att gifva vika, de fyra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/8/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free