Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1769, 1770
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kollegierna hade sålunda uppsagt sin tjenst, cheferne för den väpnade styrkan hade visat sig tvekande och slutligen äfven statens medel blifvit för rådet stängda. Då nu tillika från konungen återkom svar, att han icke ville mottaga någon ny föreställning om regeringens återtagande, insågo riksråden ändteligen, att ytterligare motstånd var omöjligt. Med förklaring, att de endast gåfvo vika för tvånget, och med »protest mot de härvid förefallna olagligheterna» gåfvo nu alla de närvarande riksråden sin tillstyrkan till ständernas sammankallande, hvarom konungen genast underrättades och svarade, att så snart riksdagskallelsen blifvit till hans underskrift framlagd, skulle han åter intaga sitt säte i rådkammaren.
Sedan den med så mycken svårighet framtvingade riksdagskallelsen blifvit den 20 December uppsatt och underskrifven, inträdde konungen och kronprinsen följande dagen i rådkammaren, då konungen förklarade, att han icke der ville besvara de skäl, hvilka riksråden trott sig finna i rikets lagar mot hans beslut att nedlägga regeringen, men förbehöll sig att inför riksens ständer ådagalägga, huru lagligt detta beslut varit och huru nödigt för att bibehålla nationens frihet och rätt.
Nu begynte åter de vanliga riksdagsförberedelserna med större ifver och större förbittring än någonsin. Hofvet och Hattarne understöddes af franske ambassadören grefve de Modène med stora summor, och icke mindre voro de penningebelopp, med hvilka Ryssland, England och Danmark sökte upprätthålla Mössornas välde. Tillika utgåfvos nu å ömse sidor en stor mängd partiskrifter, bland hvilka den, som väckte mesta uppseende, var en »Upplysning för svenska folket om anledningen, orsaken och afsigterna med urtima riksdagen 1769», hvilken ur Mössornas synpunkt med mycken skärpa framstälde det landsförderfliga i Hattarnes föregående styrelse, samt påstod, att riksdagskallelsen framtvungits icke af konungens tronafsägelse, utan af kollegiernas djerfva och lagstridiga beslut att uppsäga lydnad för rådets bud och befallningar, hvarigenom hela regeringsbandet blifvit lossadt och en fullkomlig anarki uppkommit.
I de särskilda ståndens sammansättning skedde nu stora förändringar. Stockholm skickade en helt och hållet ny uppsättning af riksdagsmän. I bondeståndet återvaldes alla, som med Olof Håkansson blifvit utvoterade 1765, och i presteståndet skedde ännu större förändringar. Äfven inom adeln hade förtrytelsen öfver de beskyllningar, hvilka rådet så ofta och så hänsynslöst utkastat mot embetsmän i allmänhet, framkallat stor förbittring hos den mängd embetsmän, som tillhörde detta stånd, och hvilka nu ifrigt biträdde hofvet och Hattarne vid deras röstvärfningar.
En stridsfråga, som nu uppstod mellan konungen och rådet, var den om riksdagens samlingsort och huru regeringsärendena skulle skötas, om denna, såsom vid senaste riksdagen blifvit af ständerna förordnadt, skulle vara Norrköping, dit embetsverken icke under riksdagen kunde förflyttas. Rådet beslöt, att ärendena skulle så fördelas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
