Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1769, 1770
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afskedade och nu icke återgått i tjenst. Riksrådet Rudenschöld förklarades böra äfven för de förflutna åren uppbära rådslön, emedan en »irring förelupit i tillämpningen af de grunder, som föranlåtit hans afskedande, och han icke sjelf om afsked anhållit». Anslagen till det kungliga huset förhöjdes, medel beviljades prinsarne till utrikes resor, konungens och drottningens skulder betalades, ehuru de nu uppgingo till öfver tjugu tunnor guld, och äfven de skulder, hvilka de båda yngre prinsarnes guvernörer gjort för deras räkning, blefvo betalta, likväl med förklaring att ständerna hädanefter ej ville veta af sådana. Det tycktes som om Hattarne genom denna frikostighet mot konungahuset ville gifva det ett slags tröst för de försvunna förhoppningarna om utvidgad makt.
Den 30 Januari 1770 afslutades riksdagen med vanliga högtidligheter. I riksdagsbeslutet tackade ständerna konungen för det han, oaktadt det i rådkammaren mötta motstånd, icke låtit sig afvändas att visa ett rätt fadershjerta mot sitt nödlidande folk. Likaså omnämnde ständerna det berömliga och nitiska förhållande rikets hofrätter och kollegier samt flera andra embetsverk och embetsmän vid detta bekymmersamma tillfälle på ett för dem hedrande sätt ådagalagt. Vidare förklarade ständerna sin hugnad öfver fredens bibehållande, samt att de kungliga prinsarne och prinsessan lyckligen genomgått koppympningen, ett då ännu nytt skyddsmedel mot kopporna, äfvensom att nämnda kungliga personer dagligen utvecklade de största dygder, insigter och snillegåfvor, utgörande rikets hopp och glädje för framtiden. För öfrigt omnämndes en mängd vidtagna åtgärder till kristendomskunskapens spridande i Lappmarkerna, till lagskipningens förbättrande, till penningeväsendets ordnande, till landtbrukets upphjelpande, till handaslöjdernas förbättrande, till fiskeriernas befrämjande, m. m. Slutligen utsattes nästa riksdag till medlet af Oktober 1773.
I de anförda hänseendena hade sålunda icke så litet blifvit uträttadt, men deremot hade riksdagens hufvudfråga, som varit egentliga anledningen till ständernas sammankallande, blifvit helt och hållet förfelad. Hattarne hade knappast återkommit till väldet, innan de visade lika liten håg, som förut Mössorna under dylika förhållanden, att uppfylla sina förbindelser mot hofvet, och Choiseuls förutsägelse, att vid en riksdag ingenting vore att hoppas för konungamaktens utvidgning, hade fullständigt bekräftat sig.
Frankrike hade emellertid under de hotande företeelserna sommaren 1769 visat sig som en pålitlig bundsförvandt. Då ej blott de danska rustningarna fortfore, utan ock en rysk flotta gjordes färdig att utlöpa, hade Choiseul öppet förklarat att, om Sverige blefve anfallet af sina grannar, skulle Frankrike skynda till dess hjelp och ett allmänt europeiskt krig blifva följden deraf; men när faran var öfver och försöken att tillvägabringa en förändring i svenska statsförfattningen, sådan Frankrike önskat, alldeles misslyckats, voro ock alla försök af svenska regeringen att utfå de innestående subsidierna fruktlösa;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
