Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Riksdagen 1769, 1770
- Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Adolf Fredriks regering hade varit en fortsatt kedja af fruktlösa försök att erhålla en ökad konungamakt, den han ej egde erforderliga egenskaper hvarken att vinna eller utöfva. Han hade alltid mot det rådande partiet förbundit sig med det, som för tillfället låg under, men alltid blifvit besviken af detta, så snart det kommit till väldet, och icke desto mindre fortsatt samma försök med samma resultat. Under den sista riksdagen hade utsigterna varit mera lofvande än någonsin, men äfven då gått om intet. Dock hade han åtminstone fått den tillfredsställelsen att se sista året af sin regering lugnare än något af de föregående.
Statsförfattningen.
Vi hafva i det föregående berättat huru regeringsformen af den 21 Februari 1719 tillkom, samt huru den förändrades och konungamakten ytterligare inskränktes, då drottning Ulrika Eleonoras gemål upphöjdes på Sveriges tron 1720.
Sveriges dåvarande grundlagar voro:
1:o. »Hans kongl. höghets Fredriks, arfprinsens af Hessen-Kassel, försäkring till Svea rikes ständer, då hans kongl. höghet upphöjdes på den kongl. svenska tronen. Gifven Stockholm den 22 Mars 1720;»
2:o. »Sveriges rikes ständers förening, angående hans kongl. höghets Fredriks, arfprinsens af Hessen-Kassel, upphöjelse på den kongl. svenska tronen. Gjord och författad i Stockholm den 24 Mars 1720», samt
3:o, »Kongl. Maj:ts och riksens ständers faststälda regeringsform. Stockholm den 21 Maj 1720.»
Den första af dessa grundlagar, försäkringsakten, innefattade i 23 punkter den utsedde konungens försäkran att obrottsligt iakttaga alla de Sveriges konung i regeringsformen ålagda förpligtelser, hvilka i de särskilda punkterna anfördes, och bland annat att »alltid instämma med samtliga riksens ständer, såsom maktegande nu och framdeles att göra sådana beslut, stadgar och förordningar om sig och riket, som de pröfva tjenliga till det allmänna bästa samt deras säll- och trygghet»; med förklaring, tillika, det ständerna skulle vara alldeles frie från deras huld- och trohetsed, i fall konungen å sin sida skulle finnas hafva öfverträdt den ed och försäkring, han riksens ständer gjort eller hvad ständerna vidare kunde pröfva nödigt till deras religions, välfärds och säkerhets bibehållande att fastställa.
Den andra grundlagen, föreningsakten, innehöll, att riksens ständer, enligt drottningens önskan, förenat sig om hennes gemåls upphöjelse på Sveriges tron, dock att, derest han skulle afgå med döden före sin gemål, regeringen då åter skulle af henne tillträdas. Arfsrätt till tronen tillerkändes för öfrigt bådas manliga bröstarfvingar, på det sätt, som 1650 års riksdagsbeslut innehåller; men i händelse af konungens och drottningens frånfälle utan manliga arfvingar, skulle den kungliga värdigheten åter vara förfallen till samtliga ständernas fria val. Vidare heter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/8/0392.html
