Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Endast följande mål kunde konungen afgöra i sitt kabinett ensam, biträdd af två riksråd, hvilka dock dervid ej hade rösträtt, nemligen: 1) De mål, som angå enskilda personer och ej inbegripas i ärenden rörande rikets allmänna vård; 2) alla sådana enskilda angelägenheter, hvaröfver kollegierna eller andre vederbörande insändt underdånigt betänkande, dock så att, derest konungen vore sinnad frångå kollegiernas mening, skulle saken afgöras med råds råde; 3) tillsättandet af alla sådana embeten och beställningar, hvartill kollegierna eller andra vederbörande upprätta förslag; 4) tillsättandet af militärtjenster efter förslag af vederbörande öfverstar; 5) förordnandet af kykoherdar i regala pastorat; 6) tillsättandet af sådana magistratspersoner och tjenstemän vid landsstaterna, som med kunglig fullmakt benådas, efter förslag af vederbörande. Under resor och i fält skulle alltid två riksråd åtfölja konungen, för att biträda honom i dylika kabinettsärenden.
Alla högre embeten, från och med öfverstar till och med fältmarskalkar, samt deras vederlikar både inom det andliga och verldsliga ståndet, skulle af konungen tillsättas i sittande råd, dervid rådet väl egde göra påminnelser, men konungen ensam utnämna den han ansåge mest förtjent. Skulle dock en sådan persons befordran finnas strida mot Sveriges lag, regeringsform eller andre redelige undersåtares välfärd och förtjenst, skulle omröstning ske och kongl. maj:t göra afseende på de af riksens råd förebragta skäl samt nämna en annan, allt på rådets ansvar. Till alla andra tjenster skulle förslag på tre personer upprättas af vederbörande. Kollegier och andra myndigheter hade att sjelfva tillsätta lägre tjenster efter hvad förut varit vanligt. I afseende å kyrkliga embeten skulle kyrkoordningen lända till efterrättelse. Vid befordringar skulle afseende göras endast på kunskaper, skicklighet och erfarenhet, ej på börd eller stånd. Ingen utländning skulle i rikets tjenst få brukas. För öfrigt hade konungen rätt att utdela titlar, särdeles åt afskedstagande embetsmän, samt att försätta förtjente män i adeligt stånd; »men som uti Sverige redan är större myckenhet af adel, än landet kan tåla, så lärer hans maj:t vara så nådig inga flera med adelig sköld att benåda, än allenast några få vid dess kröning, hvilka medelst märkeliga tjenster för riket gjort sig dertill värdige, och blifva sedermera inga adelsmän gjorda, till dess riket sådant kan tillåta. Sammaledes bör ej heller någon med grefve- och friherrevärdighet behedras, innan han genom stora och besynnerliga förtjenster gjort sig dertill välförtjent.»
Riksråden skulle utses bland infödde svenske män och undersåter på det sätt, att ett utskott af riksens ständer, 24 af adeln, 12 af preste- och 12 af borgareståndet, skulle uppföra tre skicklige och välförtjente män på förslag, hvilket, sedan det blifvit i stånden gilladt, skulle underställas konungen, som i sittande råd, dock utan omröstning, hade att utnämna en af de föreslagne. Mellan riksdagarne finge ledigt rådsembete ej tillsättas, utan endast skötas af vikarie. Riksrådens antal bestämdes till 16, oberäknadt generalguvernörerne i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
