Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
25 från preste- och 25 från borgareståndet. Bondeståndet var från utskottet uteslutet, men yrkade för hvarje riksdag att få tillträde till detsamma, och vid vissa tillfällen lät man ock 25 bönder få i dess öfverläggningar deltaga. Ärendena inom utskottet bereddes af de s. k. sekreta deputationerna, af hvilka en hade att granska rådsprotokollen. Vid 1740 års riksdag tillsattes en sekretissime-beredning för att med utskottets makt behandla de hemligaste ärendena. Den utgjordes af två adelsmän, en prest och en borgare, enligt hvad i berättelsen om denna riksdags förhandlingar redan är nämndt.
Utom sekreta utskottet tillsattes vid hvarje riksdag en urskiljnings-deputation, för att pröfva hvilka till ständerna inkomna ärenden vore riksdags-ärenden eller icke och till sekreta utskottet eller vederbörande deputation hänvisa de förra, samt en expeditions-deputation, för att uppsätta riksdags-expeditionerna. För riksdagsbeslutets uppsättande skulle vissa personer af hvarje stånd utses, med åliggande att tillse, det ingenting blefve der inryckt, »som framdeles mot ständernas tanke och mening uttydas kan».
De sista af riksdagsordningens 25 paragrafer innehålla föreskrifter om riksdagsmäns frihet från ansvar för hvad de i sådan egenskap yttrat, om deras säkerhet i allmänhet, samt om formaliteterna vid riksdags afslutande.
Med denna riksdagsordning var det nya statsskicket fullfärdigt och sedermera vidtogos endast några smärre jemkningar deri.
I riksdagsordningen hade tiden för ständernas sammanvaro blifvit bestämd till tre månader, men 1723 års riksdag, då denna grundlag stiftades, varade i tio månader och den nästföljande i elfva. För att för framtiden förkorta riksdagarne, beslöto nu ständerna och konungen utfärdade den 4 Augusti 1727 en »förordning angående de ärenden, som hädanefter till riksdagarnes förkortande böra iakttagas», hvarigenom förbjöds att i sådana ärenden, hvilkas handläggning tillhörde kollegierna och kongl. maj:t, vända sig direkte till ständerna, samt vite bestämdes för den, som ginge urskiljnings-deputationen förbi och direkte till stånden inlemnade ansökningar eller oskäligen besvärade sig öfver samma deputations resolutioner, hvarjemte stadgades, att i sådana mål, som skulle meddelas ständerna, borde fullständiga förslag före hvarje riksdag utarbetas, hvilket äfven gälde om riksstaten, samt att alla utlåtanden från stånden på inkomna ansökningar borde utfärdas af expeditions-deputationen. Nästa riksdag, år 1731, blef ock något kortare än de föregående, ty den varade endast i 5 månader, men de följande riksdagarne blefvo allt långvarigare, ju mera stånden fingo smak för riksdagsärendena och ju mera partistriderna utbildade sig.
Emellertid utfärdades under 1738 års riksdag en ny författning, angående ansökningars inlemnande till ständerna, då genom kongl. förordningen den 22 November 1738 stadgades, att, enär, enligt 1734 års riksdagsbeslut, part egde hos ständerna besvära sig i tre fall till och med öfver justitierevisionens domar, nemligen öfver felaktigheter i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
