- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden /
398

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgerskapet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mera uteslutande fingo egna sig åt tillsynen af sina stift, och deras tid mindre upptogs af riksdagsärenden och partistrider, hvilka under frihetstiden alltför mycket och för ofta drogo dem ifrån deras egentliga embetsutöfning.

Borgerskapet.


Under de sista åren af Carl XII:s regering hade borgerskapet lidit mer än någon annan samhällsklass. Dess skatter hade blifvit fördubblade, en för dem ruinerande tvungen sädeshandel dem ålagd, handeln förstörd genom kriget och kaperierna, näringarna i allmänhet i lägervall och äfven borgarena sjelfve, åtminstone i de mindre städerna, ofta nog tagna till soldater, matroser eller formän. I följd af allt detta hade ock borgerskapets antal högst betydligt aftagit och de fleste återstående borgarena råkat i fattigdom.

Vid 1719 års riksdag infann sig emellertid borgerskapet talrikt och intog under ledning af den skicklige och erfarne borgmästaren i Stockholm Anders Hylteen, en i allmänhet aktningsbjudande hållning. Det visade stor fasthet och ihärdighet i försvaret för egna verkliga eller förmenta rättigheter och intressen, ehuru det likväl icke alltid utgick segrande ur striden för dessa. Det tvekade icke heller att inlåta sig i striden rörande de allmänna frågorna och, ehuru borgareståndet visserligen lika ifrigt som adeln och presteståndet yrkade på enväldets afskaffande, ville det dock ej gå så långt som adeln i konungamaktens inskränkning. Särskildt yttrade ståndet sitt misshag öfver, att, då konungen endast skulle få två röster i rådet, nedsattes han i sjelfva verket till en blott president.

I de ekonomiska frågorna vid denna riksdag tog ståndet en liflig del och lyckades äfven genom öfverlägsna insigter i dessa frågor, särdeles i den ganska brydsamma om mynttecknens afskaffande och myntets reglering, i flera afseenden göra sin mening gällande. Det förfäktade ifrigt ett af kammar-, bergs- och kommersekollegierna gemensamt ingifvet förslag om afskaffande af de tvångsband, hvilka Görtz’ finansoperationer ålagt den allmänna rörelsen, men bekämpade lika ifrigt ett af kommersekollegium uppgjordt förslag till fri minuthandel och till frimästares antagande.

Vid 1720 års riksdag rådde stark jäsning inom Stockholms borgerskap, hvilken bröt ut i ett slags myteri mot magistraten. Borgerskapet fordrade nemligen att dess ombud vid riksdagen skulle rådföra sig med sina principaler och bragte sålunda redan nu å bane den s. k. principalatsfrågan, som gjorde så mycket buller vid 1742 och 1746 årens riksdagar. Då dess fordran afvisades, bland annat, på den grund, att riksdagsmännen hade magistratens och ej borgerskapets fullmakt, väcktes häraf dettas motsträfvighet mot magistraten, hvilken för öfrigt var lika maktlysten som borgerskapet och lika litet hågad att gifva efter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/8/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free