Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsväsendet och förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ribbing, yttrade, att »det är bäst man håller sig vid vår gamla lagbok, som är så väl uppsatt den kan vara», och bondeståndet förklarade i ett särskildt memorial, att det ej kunde bifalla någon ändring i Sveriges uråldriga allmänna lag, utan borde med sådan ändring alldeles innehållas. Vid 1723 års riksdag afgaf lagkommissionen en berättelse om arbetets fortgång och anmälde deruti, att balkarne nu ytterligare blifvit till skrifarten rättade, så att öfver allt en jemn och lika lagstil blifvit införd, samt lagverket således nu omsider förfärdigadt. Denna berättelse öfverlemnades till ständernas justitiedeputation, hvilken utsåg vissa deputerade af hvarje stånd att granska lagförslaget. De medhunno dock endast att till en del genomse handelsbalken, med hvilken lagkommissionen varit sysselsatt från Maj 1719 till Februari 1723 och som icke ens nu blef fullständigt granskad. Lagfrågan förklarades hvilande till nästa riksdag, och såsom skäl till denna åtgärd anfördes, att i lagen borde införas äfven en konungabalk, inrättad efter regeringsformen, samt de öfriga balkarne rättas efter de förordningar, som vid de senare riksdagarne antagits. Lagkommissionen ansågs likväl hafva fulländat sitt uppdrag och ständerna indrogo anslagen dertill; men genom ett kungligt bref af den 4 September 1724 anbefaldes grefve Gustaf Cronhielm gå i författning om verkställande af ständernas beslut, hvarvid han egde att sig till hjelp föreslå de personer han åstundade. Efter af honom uppgjordt förslag utfärdades fullmakter för den nya kommissionens ledamöter, 9 till antalet, och ny stat anvisades för densamma.
Vid 1726 års riksdag afgaf kommissionen åter en berättelse, hvari yttrades, att lagförslagets rättelse efter senare förordningar, såsom ständerna föreskrifvit, erfordrat betydligt arbete, och att kommissionens ledamöter, upptagna af sina ordinarie sysslor, ej kunnat till dess arbeten använda mer än en förmiddag i veckan, så att nu endast giftermåls-, ärfda- och jordabalkarne voro färdiga att kunna till ständernas fastställelse framlemnas. Sekreta utskottet beslöt, att dessa tre balkar skulle lemnas hvarje stånd till öfverseende, och att, sedan de gjort sina anmärkningar, samtliga stånden kunde träda tillsammans på riddarhuset, dervid lagkommissionens ledamöter borde vara tillstädes och gifva upplysning i anledning af framstälda anmärkningar. Ständerna voro likväl denna riksdag så upptagna af andra ärenden, att någon granskning af de ifrågavarande balkarne icke medhans; men man beslöt dock, att med lagverket borde så skyndas, att lagen vid nästa riksdag kunde företagas till öfverseende och stadfästelse.
När nästa riksdag öppnades i Januari 1731, var den egentliga lagen färdig i 7 balkar, hvilka blifvit tryckta och meddelade alla hofrätter, kollegier, exekutorer, domstolarne på landet, magistraterne i de största städerna och konsistorierna. Endast utsöknings- och rättegångsbalkarne återstodo. Af de insända balkarne granskades fem, nemligen giftermåls-, ärfda-, jorda-, byggninga- och missgernings-balkarne. Bönderne, som i början förklarat sig emot hela den nya lagboken, voro nu så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
