Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hälften af sina tillgångar. De som hade fordringar utestående för gjorda lån, för sålda egendomar, för borgade varor, sågo sina kapital försvinna, utan att kunna rädda dem. Å andra sidan riktades alla låntagare och egendomsköpare, som finge afbörda sig sina skulder i ett sämre mynt än det, i hvilket de gjort dem. Från alla delar af riket hördes en bitter klagan af dem, som funno sig utan eget förvållande beröfvade sin rättmätiga egendom och harmades häröfver så mycket mera, som de ansågo andra draga fördel af den allmänna förvirringen.
Emellertid växte sedelmassan med allt större hastighet, ej blott genom de lån, hvilka banken måste gifva åt statsverket, som i följd af det pomerska kriget råkat i allt större betryck, utan ock genom utlåning till enskilda, ty då man började förutse, att lånerätten skulle komma att inskränkas, tillströmmade lånesökande för att få sina fastigheter eller varor belånade. Man insåg emellertid nödvändigheten att sätta en gräns härför, så mycket mera som den alltför stora myckenheten af utelöpande sedlar gjorde det omöjligt att återställa ett skäligt förhållande mellan sedlar och redbart mynt. Bankodeputationen yrkade nu en stark indragning af sedlarne såsom enda medlet att åter höja dem i värde. I Februari 1762 beslöt också sekreta utskottet att tillsvidare inställa all utlåning från banken; men icke desto mindre utlemnades dock sedermera betydliga lån derifrån till Fersen, Kierman, Lefebure m. fl. Tillika hade vid riksdagens slut banken fått fylla statsbristen, och följden af allt detta blef, att i Oktober 1762 sedelstocken steg till 150 millioner daler k. m. eller tre gånger så mycket som dess belopp sju år förut. I samma mån steg också kursen, så att från 80 mark i Juni 1762 steg den i Oktober till 108 mark eller tre gånger det lagliga beloppet, och sedlarne hade således sjunkit ned ända till en tredjedel af sitt namnvärde. På bankofullmäktiges begäran utfärdades nu en kungörelse, hvarigenom påbjöds, att å lån på fastigheter skulle årligen afbetalas 4 procent, men att alla lån på lösörepanter skulle inom viss tid tillfullo inbetalas. Genom dessa åtgärder och andra inträffade gynsamma förhållanden föll kursen åter, dock utan att vinna någon stadga, så att den under de båda följande åren än var nere ända till 73 och än höjde sig ända till 103 mark.
Sedan Mössorna vid 1765 års riksdag kommit till väldet, följdes ett helt nytt system i statshushållningen, röjande lika mycken sparsamhet och bemödande att minska sedelstocken, som Hattarnes att öka både statsutgifterna och sedelmassan. Dels indrog man flera särskilda embeten och äfven hela embetsverk, eller nedsatte deras löner och stater; dels indrogos eller förminskades de pensioner, understöd och nådegåfvor, som till allt för stort antal och belopp blifvit gifna; dels nedsattes de understöd eller lån, som varit lemnade åt hvarjehanda näringar eller andra företag, hvilka ansågos medföra allmän nytta; dels minskades anslagen till konungahuset samt till armén och flottan, så att, genom alla dessa åtgärder, statens utgifter påstodos hafva blifvit minskade och dess inkomster ökade med ett sammanlagdt värde af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
