Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och undervisningsverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blef likväl 1762 af ständerna ogilladt, och hofrätten fick befallning att åter upptaga och afdöma målet. Men dettas handläggning drog dock så långt ut, att dom ännu icke var fäld, när 1765 års riksdag begynte. Nu voro Mössorna rådande, och Rutström saknade sina förra beskyddare. Också förklarades han i December 1765 af hofrätten förlustig sitt kyrkoherde-embete, och denna dom skärptes i rådet så, att han såsom affälling från vår rätta religion dömdes till landsförvisning. Vid 1769 års riksdag, sedan Hattarne återkommit till makten, blef Rutström visserligen återkallad, men erhöll dock ej någon presterlig anställning, och under det man öfverlade om en lämplig plats för honom, bortrycktes han af döden 1772, samma dag som Gustaf III började sin revolution.
Under detta tidskifte begynte för öfrigt äfven fritänkeriet vinna insteg i Sverige. Lovisa Ulrika, syster till Fredrik II, hvilken inom Tyskland var det dit införda fransyska fritänkeriets beskyddare, inverkade i sin mån på dess utbredande i hennes nya fädernesland, genom den ton, som hon gjorde rådande vid hofvet, och som inverkade äfven på de högre samhälhskretsarne. Till dessa var emellertid fritänkeriet tills vidare hufvudsakligen inskränkt, men dröjde icke att under Lovisa Ulrikas sons regering ytterligare utbreda sig.
I allmänhet röjde sig under frihetstiden mera än under de föregående tidskiftena en riktning att söka lossa på de band, hvilka statskyrkan lagt på den religiösa öfvertygelsen så väl som på kyrkobruken; derföre kunde ock nu, i trots af presterskapets motstånd, i de för Alingsås manufakturi den 28 December 1724 utfärdade privilegier förunnas fri religionsutöfning åt der anstälda arbetare af den reformerta läran, hvarefter genom kungliga brefvet af den 27 Augusti 1741 religionsfrihet medgafs åt alla bekännare af den engelska och reformerta kyrkan, antingen de i riket sig redan nedsatt eller vore sinnade sig här nedsätta, och de fingo tillika rättighet att i sjöstäderna, med undantag af Carlskrona, få uppföra egna kyrkor.
För kristendomskunskapens utbredande i Lappmarkerna vidtogos flera verksamma åtgärder. Genom kollekter samlades medel till flera skolors upprättande bland lapparne, och i synnerhet verkade Per Fjellström, kyrkoherde i Lycksele, såsom lapparnes nitiske och kärleksfulle apostel. Han öfversatte på lappska och lät trycka en abc-bok, evangelierna och epistlarne, flera psalmer, lilla katekesen samt nya testamentet, hvarjemte han utarbetade en språklära och en ordbok på lappska språket. År 1739 förordnades en kunglig direktion att hafva öfverinseende öfver ecklesiastikverket i Lappmarken, äfvensom der anstälde prester genomströfvade Lappmarkerna i alla riktningar och uträttade mycket för kristendomskunskapens spridande i dessa aflägsna bygder.
Under detta tidskifte kommo genom presterskapets försorg husförhören i allmänt bruk och blefvo genom
kungliga förordningen den 18 Januari 1743 lagligen ålagda. Äfven blef nu nattvardsbarnens konfirmation i den svenska kyrkan införd. Den såsom Mössornas ledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
