Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den på sin tid ryktbare mekanikern Mårten Triewald, den redan såsom vetenskapsman berömde Carl Linnæus och med Jonas Alströmer, handaslöjdernas bekante befordrare i Sverige. Sammankomsterna höllos vanligen hos denne eller hos Fredrik Gyllenborg, och snart deltogo äfven deri de unge friherrarne Sten Carl Bjelke och Carl Wilhelm Cederhjelm, som båda hyste ett lifligt intresse för vetenskapliga sysselsättningar. Dessa sex beslöto nu instiftandet af ett vetenskapligt samfund och utfärdade kallelsebref till dess blifvande ledamöter. Den 2 Juni 1739 öppnade denna vetenskapsakademi sina ordentliga sammanträden, fick efter några månader privilegium på utgifvandet af sina handlingar och 1741 bekräftelse på sina stadgar. Sveriges störste vetenskapsman Carl Linnæus blef dess förste ordförande; men Höpken, som var dess förste sekreterare, tyckes varit den nya stiftelsens ledande personlighet. För att undvika alla rangtvister beslöt man, att ledamöternas platser skulle bestämmas genom lottning och icke efter rang, samt att alla skulle inom akademien betraktas såsom jemlikar. Då erfarenheten visat, att de handlingar, hvilka Upsala vetenskapssocietet utgaf på latin, blifvit i följd deraf föga kända af den större allmänheten, beslöt den nya vetenskapsakademien att för sina egna skrifter begagna modersmålet. Den blef ock genast omfattad med mycken välvilja och erhöll flera penningegåfvor samt af regeringen fribrefsrättighet och tillika privilegium på utgifvande af almanackor, hvarigenom den fick en stadgad och icke obetydlig inkomst, hvarjemte staten tid efter annan anslagit stora summor till inköp eller uppförande af de byggnader akademien behöft för sina sammankomster och ständigt växande samlingar.
Föremålen för akademiens undersökningar och verksamhet voro matematik, astronomi, mekanik, fysik, kemi, naturalhistoria, läkarekonst, handel, slöjder, manufakturer, landtbruk samt alla slags ekonomiska rön och företag, hvaremot akademien sökte afhålla sig från sådana ämnen som kunde stå i sammanhang med politiska frågor och förhållanden. Utan all inverkan af den politiska partisöndringen var den dock icke, ty från dess början anmärkte man hos akademien en påtaglig förkärlek för hattpartiet och en lika påtaglig afvoghet mot Mössorna. I det hela af sin verksamhet leddes emellertid akademien af rent vetenskapliga åsigter och har derigenom blifvit i flera riktningar välgörande för fäderneslandet. Den har genom sina skrifter och presidietal meddelat allmänheten kunskap om de vigtigaste upptäckter och förbättringar, som in- eller utrikes blifvit gjorda med hänseende till landtbruk, slöjder och allehanda näringsförslag, jemte anvisningar till dessa upptäckters begagnande. Den har understödt företagandet af flera vetenskapliga resor inom fäderneslandet och utgifvandet af flera nyttiga arbeten. Den har, på regeringens eller embetsverkens begäran, afgifvit utlåtanden i en mängd frågor, som fordra vetenskaplig utredning. Den har på sina årliga högtidsdagar lemnat allmänheten öfversigter af de förnämsta rön och upptäckter, som under årets lopp blifvit inom hvarje vetenskap gjorda. Den har genomdrifvit uppförandet af Stockholms astronomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
