Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
litet stipendium och sedermera ett anbud från vetenskapssocieteten i Upsala att på dess bekostnad företaga en botanisk resa till Lappland. Den skedde till häst under våren och sommaren 1732, då han genomströfvade Lappmarkerna och tog återvägen genom Finland samt mot hösten begaf sig från Åbo öfver Grisslehamn till Upsala, der han afgaf en berättelse öfver sin lyckligt fulländade äfventyrliga resa, hvilken kostat 112 daler silfvermynt, som nu af det lärda samfundet utbetalades till Linnæus. Hans skörd af vetenskapliga både föremål och iakttagelser hade varit ganska betydande, och den storartade naturen i de höga nordanlanden hade på den unga resandens sinne gjort det djupaste intryck.
Efter hemkomsten gaf Linnæus 1733 föreläsningar i proberkonsten inför ett ansenligt antal studenter och förtjenade sig derigenom medel till sitt uppehälle. Fattigdomen fortfor dock att för honom vara tryckande och gick ända derhän, att han måste hålla moderns död hemlig, ty han hade ej råd att köpa sorgkläder. Andra motgångar tillkommo. Hans hastigt växande rykte hade väckt afund, och några, som i honom befarade en farlig medtäflare, lyckades 1734 utverka en förordning, att offentliga föreläsningar icke skulle få hållas af någon annan än den, som sjelf i ämnet aflagt vederbörligt prof, samt att således ingen, som icke sjelf var medicine doktor, skulle få förrätta tjensten för en medicine professor. Då Linnæus ännu icke var promoverad doktor, fick han således ej fortsätta tjenstgöringen för Rudbeck. Akademiadjunkten Nils Rosén, hvilken äfven sedermera vann stort vetenskapligt rykte, fick i Linnæi ställe öfvertaga föreläsningarna, och vistandet vid akademien, der Linnæus nu var stängd från tjenstgöring, blef honom allt mindre behagligt, hvarföre han emottog landshöfdingen Reuterholms kallelse att fortsätta en förut begynt undersökning af bergverken i Dalarne. Här beredde han sig några inkomster dels såsom läkare, dels genom föreläsningar i mineralogi, samt blef förlofvad med dottern till stadsläkaren i Falun Johan Moræus. Både han och hans vänner insågo emellertid att, för vinnande af en mera sjelfständig verksamhet, måste han blifva medicine doktor och för detta ändamål företog han i början af året 1735 en utrikes resa, hvartill han lyckats anskaffa nödiga medel.
Öfver Helsingborg och Helsingör kom han till Hamburg och Harderwyk, der han i Juni samma år erhöll doktorsgraden och reste derefter till Leyden, der den ryktbare Boerhave då var professor i medicin. För att höra hans föreläsningar fördröjde Linnæus sin hemresa, ehuru hans reskassa var så medtagen, att han måste bo i ett vindsrum och föra det torftigaste lif. Han vann emellertid här flera vänner, bland hvilka Johan Fredrik Gronov, en då berömd botaniker, bekostade tryckningen af Linnæi Systema Naturæ, i hvilket denne på 14 foliosidor framstält grunddragen till ett storartadt system, omfattande naturens alla riken. I företalet till en senare upplaga af detta arbete yttrade Linnaeus. »Jag såg skuggan af det högsta väsendet skrida förbi mig, och jag intogs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
