Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af vördnad och beundran. Jag letade efter dess spår i sanden – hvilken kraft, hvilken vishet! Jag såg djuren vara till endast genom växterna, växterna genom de liflösa partiklarna, och dessa åter bilda jorden. Jag såg solen och stjernor utan tal hänga fria i rymden, hållna i handen af varelsernas varelse, det stora mästerstyckets konstnär.» Den korta grundritning af naturens tre riken, Linnæus här uppdragit, väckte sådan uppmärksamhet, att sjelfva Boerhave, hvars tid var så upptagen, att han skall låtit czar Peter vänta flera timmar på ett samtal, inbjöd den unge svensken till ett besök på ett landtställe utanför Leyden, der den store läkaren för tillfället vistades och der han pröfvade Linnæus samt var så nöjd med profvet, att han sökte öfvertala honom stanna i Holland för alltid, och då Linnæus svarade, att hans torftiga vilkor tvingade honom med det snaraste öfver Amsterdam anträda hemresan, gaf Boerhave honom ett till botanices professorn derstädes Burmann stäldt bref af sådan lydelse, att denne, till Linnæi förvåning, genast bjöd honom bo och gästa hos sig, hvilket anbud Linnæus med tacksamhet antog.
Ej långt derefter blef Linnæus äfven af Boerhave rekommenderad hos den rike borgmästaren i Amsterdam
Georg Clifford, som mellan Harlem och Leyden hade ett landtgods Hartekamp, med en praktfull trädgård, hvari odlades en stor mängd växter från södra Europa, så väl som från de öfriga verldsdelarna, hvilken Linnæus nu fick ordna och beskrifva. Här var han i sitt rätta element, hade fullt upp af allt hvad han behöfde och fick äfven på Cliffords bekostnad göra en resa till England, för att öka Cliffords samlingar med åtskilliga nordamerikanska växter, som odlades i Londons granskap. Till den berömde engelske naturforskaren Hans Sloane, sedermera stiftare af British Museum, medförde Linnæus från Boerhave ett rekommendationsbref i följande ordalag: »Linnæus, som öfverlemnar detta bref, är ensam värd att få se er och af er blifva sedd. Den, som ser er båda tillsammans, han skådar två män, hvilkas like verlden knappast eger.» Så förordad af en sådan man,
fann Linnæus Englands rikaste naturaliesamlingar för sig öppnade och drog äfven stor nytta för sin
vetenskap af vistandet i detta rike. Sedan han återvändt till Hartekamp och fullständigt ordnat så
väl dess trädgård som dess samlingar, samt genom ett par vetenskapliga arbeten om denna trädgård
och dess samlingar visat sin tacksamhet mot sin gynnare, skildes han från denne, oaktadt Clifford
gjorde allt för att hålla honom qvar. Linnæus fann Hollands dammiga luft menlig för sin helsa, och
dessutom drog kärleken till hans fästmö och till fäderneslandet honom dit. Han gjorde dock först ett
besök i Paris, der han rönte det vänligaste och mest smickrande mottagande af dervarande berömda
vetenskapsmän, samt tog återvägen genom Leyden, för att taga ett sista farväl af sin välgörare, den nu döende Boerhave. Med djup känsla af vördnad och tacksamhet kysste Linnæus vid afskedet den döendes hand, och denne tryckte då, med ansträngningen af de ringa krafter, som återstodo honom, Linnæi hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
