Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterhet och konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket löjligare verkan. I allmänhet var Cederhjelm en af de qvickaste, men också en af de lättsinnigaste svenska vitterhetsidkare under frihetstiden.
Carl Rudenschöld, född 1698, riksråd 1761, död 1783, till hvilken vi återkomma vid skildringen af riksråden under detta tidskifte, var äfven författare både på vers och prosa, ehuru mera berömd i det senare hänseendet än i det förra.
Ulrik Rudenschöld, den förres yngre broder, född 1704, kommerseråd 1746, död 1765, har i flere små dikter ådagalagt en långt mera afgjord skaldegåfva än den äldre brodern.
Johan Gustaf Hallman, född mot slutet af 1600-talet, kyrkoherde i Ladugårdslands församling inom Stockholm 1737, död 1757, har genom flera skaldestycken, utmärkta af frisk liflighet och genialisk fyndighet i liknelser, intagit ett aktadt rum bland den tidens vitterhetsidkare, likasom han äfven genom några smärre historiska skrifter ådagalagt flit i forskning och ledighet i framställningssättet.
Vid slutet af 1600-talet föddes äfven Olof Carelius, som 1738 blef kyrkoherde i Huddinge församling och afled 1758, samt genom sin »Hönsgummans visa», hvilken skrefs med anledning af konung Adolf Fredriks kröning och trycktes första gången 1751, blifvit en af de populäraste svenska visförfattare, ehuru detta stycke är det enda man af honom känner.
Anders Odel, född i Vestergötland 1718, direktör i hall- och manufakturrätten i Stockholm 1757, död 1773, har äfven gjort sig ett stort rykte genom den på sin tid gränslöst populära »Sinclairs-visan», hvilken blef hattpartiets poetiska krigsförklaring mot Ryssland 1739 och genom sin inflytelse på sinnesstämningen i landet ganska mycket bidrog att kriget blef beslutadt. Detta stycke eger ock flera utmärkta egenskaper: en fyndig uppfinning, en lefvande framställning, och i synnerhet en skildring af Carl XII, som gjorde det lifligaste intryck på hjeltekonungens beundrare. Odel gjorde sig för öfrigt känd genom en mängd politiska och vittra skrifter, af hvilka dock ingen ökat hans rykte hos efterverlden.
De nu uppräknade vitterhetsidkarne kunna anses såsom de siste af den Stjernhjelmska skolan; men under frihetstiden uppstod en ny, hvars stiftare påkallar en närmare uppmärksamhet, såsom både den mångsidigaste och den rikast begåfvade af den tidens vittra författare.
Olof Dalin var född den 29 Augusti 1708 i Vinbergs församling i Halland, der hans fader Jonas Dalin var kyrkoherde. Hans anlag för vitterheten röjde sig redan i barnaåren genem åtskilliga småstycken och tillfällighetsverser, och i Lund, under ledning af hans berömde slägting, dåvarande professorn, sedermera biskopen Anders Rydelius, sjelf lycklig skald både på latin och svenska, erhöllo dessa Dalins anlag den bästa riktningen. På förord af Rydelius blef han redan vid 18 års ålder 1726 antagen till lärare för dåvarande kammarrådet, sedermera landshöfdingen friherre Carl Rålambs söner. Under vistandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
