- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden /
496

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterhet och konst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Brynilda eller den olyckliga kärleken, tragoedia i tre öppningar», som uppfördes i November 1738 och utgafs följande året, vann på sin tid stort bifall. Han har äfven skrifvit en komedi, »Den afundsjuke», en karaktersmålning af temligen karrikerad beskaffenhet, som mycket påminner om Holberg, samt för öfrigt ett »Herdaspel i tre öppningar», till firande af konung Adolf Fredriks återkomst från Finland 1752, hvilket har sin märkvärdighet egentligen för den politiska betydelse, man fästade dervid och som äfven lades författaren till last i den mot honom några år senare anstälda rättegång, då han anklagades för ingenting mindre än högförräderi. Det uttryck i herdaspelet, hvilket ständerna togo så illa, var emellertid endast, att herdarne yttrade, det »Herren sjelf borde köra sitt fyrspann», hvilket var mer, än den tidens myndiga ständer kunde smälta. Herdaspelet uppfördes på Drottningholms slott den 11 Augusti 1752.

För öfrigt böra såsom dramatiska författare från detta tidskifte omnämnas riksrådet friherre Erik Wrangel, författare till ett par sorgespel och till en komedi »Missförståndet i kärleken», der ämnet ar hemtadt från Rom under Tarqvinii regering; Olof Celsius, den här ofvan omnämnde häfdatecknaren, som i sin ungdom författat ett sorgespel »Ingeborg», hvilket 1739 uppfördes af studenter i Upsala; Anders Hesselius, född 1714, en längre tid engelsk språklärare i Upsala, död 1762, som utgifvit ett par sorgespel, hvilka dock ej höjt hans författares anseende; Erik Brander, född 1722, svensk konsul i Algier 1743, adlad 1767, då han antog namnet Skjöldebrand, kommerseråd 1769, död 1814, författare till åtskilliga sorgespel, i allmänhet tillhörande det ledsamma slaget.

Christian Ehrenfried Charisius von Olthoff, född i Pomern 1691, regeringsråd derstädes 1744, död 1751, har författat en komedi, kallad »Plutus eller Mammon», som dock var en efterbildning från fransyskan, men inlade större förtjenst om svenska dramatiken genom inrättandet af en svensk teater under hans öfverinseende. Den öppnades i Oktober 1737, med den här ofvan omnämnda komedien »Svenska sprätthöken», hvarefter der gåfvos flera öfversättningar af Holbergs så väl som Molières lustspel, tillika med åtskilliga svenska original eller efterbildningar.

*



Den rika utbildning, svenska språket erhöll under frihetstiden, röjde sig icke blott i poetiska, utan ännu mer i prosaiska arbeten af flera slag.

Vältaligheten, hvilken dittills varit hos oss föga odlad, åtminstone såsom konst, fick under det fria statsskicket ökad betydenhet och äfven rikare tillfällen att framträda, hvarföre ock frihetstiden företer flere framstående talare än något förestående tidskifte i vår historia.

Främst bland de svenska vältalarne under nu ifrågavarande tiderymd bör nämnas grefve Carl Gustaf Tessin, hvilken kan sägas hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/8/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free