498 (Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterhet och konst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1777 upplästa minnesteckningen öfver riksrådet Ekeblad, och af stort intresse äro i synnerhet de blickar den gamle statsmannen här kastat tillbaka på den föregående frihetstiden.

Bland politiska talare af den äldre skolan böra nämnas kansli-presidenterne Arvid Horn och Carl Gyllenborg, landtmarskalkarne Sven Lagerberg, Mathias Alexander von Ungern-Sternberg, Fredrik Axel von Fersen och Ture Gustaf Rudbeck, bland hvilka i synnerhet Fersen äfven såsom talare var högt ansedd.

Under frihetstiden fick Sverige äfven sin förste romanförfattare, Jakob Henrik Mörk, född i Stockholm 1714 och son af spanmålshandlaren Henrik Mörk. Sedan han genomgått sina studier i Vesterås skola och gymnasium samt vid Upsala akademi, vistades han från 1739 till 1742 i Bohuslän såsom informator hos en baron Köhler. Här utarbetade han den första svenska romanen »Adalrik och Göthilda», hvilken utkom 1742 och gjorde stort uppseende i synnerhet hos det täcka könet. Samma år blef äfven Mörk prestvigd och nämndes redan vid 30 års ålder 1744 till kyrkoherde i Bro och Lossa pastorat i Upland samt utgaf under de följande åren åtskilliga nya vitttra arbeten. Han dog i Juni 1763. Såsom romanförfattare egde Mörk i synnerhet förtjensten af nyhetens behag, ehuru visserligen från en strängare kritisk synpunkt mycket kan vara att anmärka. Hans »Adalrik och Göthilda», som genom sitt fosterländska sceneri i hög grad anslog allmänheten, är emellertid allt för planlöst affattad för att utgöra något verkligt konstverk. En stor förtjenst eger för öfrigt Mörk i rent stilistiskt hänseende. Enstaka skildringar i hans romaner kunna, i följd af framställningens renhet och skönhet, ännu i dag läsas med nöje, ehuru hans målningar i allmänhet äro nog långsläpiga, så att intresset icke litet mattas, innan man hinner deras slut.

Svenska tidningslitteraturen erhöll under frihetstiden en betydande utveckling. Post-tidningarna, Sveriges äldsta tidning, utkommo fortfarande under hela detta tidskifte. De kallades 1720 »Stockholmiska Post-tidender», 1722 »Stockholmske post-tidningar» och från 1735 »Stockholms post-tidningar.» Flera landsortsstäder fingo äfven vid denna tid sina egna tidningar. Så utkom i Åbo »Angenämt sjelfsvåld», i Göteborg »Veckolistan», »Göteborgska magasinet» och »Hvad nytt i staden.» Likaså hade Carlskrona, Lund, Nyköping och Norrköping sina tidningar, och i Linköping och Vesterås började man mot frihetstidens slut utgifva stiftstidningar. Den, som gjorde mesta uppseende bland frihetstidens tidningar, var den här ofvan omnämnda af Dalin 1732–1734 utgifna »Svenska Argus». En annan tidning, som äfven i det föregående blifvit omtalad och på sin tid väckte mycket uppseende, var »Ärlig svensk», det rådande partiets organ på 1750-talet, utgifven af Niklas von Oelreich, sedermera kansliråd och censor. »Lärda tidningar» började utgifvas 1742 af den här ofvan omnämnde häfdatecknaren

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/8/0528.html

		Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden / 498 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|