Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seder och lefnadssätt - Adolf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
politiska ränkernas gyllne tid och deri täflade båda de stridande partierna. Hattarne gjorde sig visserligen i detta hänseende skyldige till första steget under sina sträfvanden att störta Horns styrelse, hvilken ännu bibehållit mycket af den förra redbarheten; men under de följande partistriderna gåfvo Mössorna visst icke Hattarne efter i ränker och stämplingar af alla slag, likasom båda partierna täflade i mutbarhet. Under Adolf Fredriks regering och Lovisa Ulrikas inflytande deltog för öfrigt äfven hofvet lika ifrigt som dessa båda partier i de politiska ränkerna, och det var intet lofvärdt exempel som i detta hänseende gafs från de mest upphöjda i samhället.
Följderna visade sig vid förberedelserna till och förhandlingarna under de långa riksdagarne, som förete en fortgående väfnad af ränker, genom hvilka hofvet, Hattar och Mössor sökte öfverlista hvarandra och under hvilka det nya statsskickets största skamfläck, korruptionen, mer och mer utbildades och tilltog. Egennyttan hade nu blifvit det stora drifhjulet i statsmaskinen och sant fosterländska tänkesätt blefvo allt mera sällsynta.
Å andra sidan bör likväl erkännas, att samtliga riksstånden under denna tiderymd betydligt tilltogo i politisk bildning, samt att i detta hänseende sundare och riktigare begrepp utbildade sig. I stället att förut krigarens yrke betraktats såsom det förnämsta i samhället och krigareäran såsom den mest eftersträfvansvärda, började man nu högt skatta äfven fredliga yrken samt egna vetenskaperna och vitterheten, så väl som dessas idkare, en uppmärksamhet och en uppskattning, som under ingen föregående tiderymd i Sveriges historia så märkbart framträdt. I stället för smickret och den blinda lydnaden för envåldsherskaren och dess vilja framträdde mer och mer en känsla af menskligt och medborgerligt värde. Mer och mer utbildade sig ock begreppet om menniskans rättighet till samvetsfrihet i andliga ting, till forskningsfrihet i vetenskapliga frågor, till jämlikhet i medborgerliga rättigheter och till delaktighet i ledningen af fäderneslandets allmänna angelägenheter, oberoende af bördsförhållanden.
Frihetstidens statsskick hade sålunda sina prisvärda följder, lika väl som sina klandervärda. De förra utvecklades ur den medborgerliga frihet, som låg till grund för det nya samhällsskicket; de senare ur öfverdriften och missbruken af denna frihet, hvilka voro sådana, att de väl kunde afskräcka från fria statsförfattningar i allmänhet, men som likväl i sjelfva verket endast visade, att äfven den medborgerliga friheten kan sträckas så långt, att den blifver förderflig för samhället i dess helhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
