Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om ock tyngden af det kungliga enväldet kändes djupt af alla samhällsklasser, var det dock adeln, som nu sökte ett botemedel deremot i en förändring af regeringssättet, hvilken skulle betaga konungen makten att ensam bestämma rikets öden och tillika åt adeln återgifva dess förra maktställning och företräden. Konungens hemkomst korsade de planer, som den tiden voro å bane i denna riktning, men de framträdde så mycket mera öppet efter hans död. De gynnades då ock af särskilda förhållanden. Carl XII hade icke bestämt hvilken skulle blifva hans efterträdare å Sveriges tron. Hans båda systrar hade genom sina giftermål, ingångna utan rikets ständers uttryckliga samtycke, förverkat sin arfsrätt, och äfven under antagande, att ständerna, derest tronen skulle återbesättas genom val, komme att hålla sig inom konungahuset, var det tvifvelaktigt om valet borde falla på den aflidna äldre systerns son eller på den efterlefvande yngre systern. Härtill kom, att denna yngre syster hyste en länge närd ovilja mot sin systerson och skulle hellre underkasta sig hvilka uppoffringar som helst än se den hatade systersonen på Sveriges tron.
Häraf förstodo de män, som efter Carl XII:s död trädt i spetsen för de allmänna angelägenheternas ledning, förträffligt att begagna sig. Görtz och de öfriga holsteinarne hade mot slutet af Carl XII:s regering gjort allt hvad holsteinskt var förhatligt i Sverige, och den unge hertigen var hvarken för sin person omtyckt eller egde de egenskaper, som fordrades för att under så kinkiga förhållanden intaga Sveriges tron; men han kunde dock särdeles väl användas att skrämma Ulrika Eleonora till hvilka eftergifter som helst, och så tillkom 1719 års regeringsform, som åt rikets ständer inrymde i det närmaste samma obegränsade välde, konungen förut innehaft.
Det stannade dock ej ens härvid. Drottningens snart framträdande önskan att få sin gemål till medregent eller till honom öfverlemna regeringen begagnades såsom medel att tillvägabringa ytterligare inskränkningar i konungamakten. Ett holsteinskt parti, som ville försäkra hertigen af Holstein om tronföljden efter Ulrika Eleonora, hade uppstått i opposition mot det hessiska eller hofpartiet, som, enligt drottningens önskan, ville öfverflytta kronan på hennes gemål. Han fick köpa den med nya eftergifter, och så tillkom, genom hans konungaförsäkran och 1720 års regeringsform, det för Sverige nya statsskick, då det fick »en konung utan myndighet och frihet utan säkerhet», såsom detta statsskick karakteriserades af Höpken.
För att framtvinga dessa inskränkningar i konungamakten hade adeln slutit sig närmare till preste- och borgarestånden och derföre nödgats afstå från en del af sina anspråk, men bibehöll eller återvann emellertid flera vigtiga företrädesrättigheter och utöfvade alltid vid riksdagarne ett öfvervägande inflytande, föranledt så väl af dess samhällsställning i allmänhet som af dess större vana vid behandlingen af allmänna ärenden. Dock vunno också de öfriga stånden under de allt långvarigare riksdagarne allt större politisk bildning, och äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
