- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf. /
7

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - 1. Gustaf III:s regering. Gustaf III:s ungdom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustaf 111:5 ungdom.
7

visa, tjente blott att reta mig. Förnuftet skulle
småningom försvaga de intryck jag mottagit. Uppfödd i
ett hof, der i dessa tider en ytterlig nedslagenhet
herskade, förströddes jag icke genom lysande och
lättsinniga nöjen. Hela verlden var upptagen af
affärer. Samtalet hvälfde sig vanligen blott kring
allvarsamma saker. Det var en lycka för mig, att jag
snart märkte, det jag misstagit mig i min tanke om
dem, som omgåfvo mig. Jag lärde att högakta dem.»

Man finner af denna skildring, att en mera förvänd
uppfostran och en mera glädjefattig barndom än Gustafs
ifrån den tid, då 1756 års ständer förändrade hela
hans omgifning, knappast låter tänka sig. Skild från
andra jemnåriga och från sina bröder, hvilka hade
sina särskilda uppfostrare, var han nu ständigt
under sina kavaljerers ögon, och mot dem hade man
på förhand ingifvit honom ovilja, hvilken flitigt
underhölls af hans mor. Från deras uppsigt slapp han
endast de stunder, hvilka han fick tillbringa hos
sina föräldrar; men här mötte honom de politiska
lidelserna och bekymren tillika med ständiga
anmärkningar mot de nya uppfostrare, som blifvit
prinsen påtrugade. Så stäld mellan sina föräldrar
och dessa af ständerna tillsatta uppfostrare,
nödgades han höra och föra ett helt annat språk i
drottningens än i sina egna rum. Hvad som på ena
stället hos honom inskärptes såsom rätt och pligt,
kallades på det andra våld och oförrätt. De, hvilka
han borde akta och lyda såsom ledare och lärare, fann
han af sina föräldrar och deras förtrogna klandras
och bemötas som fiender. Så uppammades han till
dubbelhet och förställning, och man må väl undra,
att icke hela hans karakter blef förderfvad. Å andra
sidan skärptes emellertid under sådana förhållanden,
hans förstånd och iakttagelseförmåga; han fick tidigt
begynna att bilda sig ett eget omdöme, och de anförda
vid 19 års ålder af honom uppsatta anteckningarna
röja ock i allmänhet en skärpa i förståndet och en
omdömesförmåga, föga vanlig vid denna ålder.

Hans nye guvernör Scheffer yttrade sig också med
största loford öfver hans förstånds- och snillegåfvor,
hans lätta fattningsgåfva, hans ovanliga minne,
hans skarpa urskiljningsförmåga, hans lifliga
inbillningskraft, hans eftertanke, långt mera mogen,
än man af hans ålder kunde förvänta; men, å andra
sidan, klagade han öfver hans ohjelpliga lättja i alla
läroämnen, som icke särskildt intresserade honom, hans
osnygghet, hans omättliga begär efter läckerheter,
hans qvinlighet, som fann nöje i att leka med dockor
ända vid nära elfva års ålder och röjde ett slags
förkärlek för fruntimmers-prydnader, hans böjelse
för granna kläder, hans bristande gudsfruktan, hans
högmod, hans fåfänga, hans vurm för allt teatraliskt,
hans förställning, hans feghet och hans ytterliga
envishet- en lista på fel och odygder, som gifver ett
föga fördelaktigt begrepp äfven om prinsens föregående
uppfostran.

Härvid bör dock anmärkas, att denna berättelse var af
Scheffer uppsatt såsom, angifvande den utgångspunkt,
från hvilken hans eget arbete skulle begynna, dä han
mottog prinsen, och att, om också han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 8 03:45:39 2006 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/9/0017.html

Valid HTML 4.0!