Print (PDF) - On this page / på denna sida - 1. Gustaf III:s regering. Gustaf III:s ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Gustaf HL
funnit eller trott sig finna alla de uppräknade
olaterna hos den unge fursten, kunna de dock
svårligen betraktas såsom verkliga karaktersfel;
men äfven den nye läraren Klingenstierna afgaf vid
1756 års riksdag en berättelse <$m kronprinsen, som
visst icke var till hans fördel. I denna berättelse
heter det, att de idéer, som mest upptaga hans sinne,
äro högmod, egensinne, ståt, ’prakt, representation
och teatralisk pomp. För allt sådant var hans håg
sådan, att i hans tankar allt annat fick vika för
dem. Han betraktade såsom ett privilegium för sin
höghet att utan hinder följa alla sådana begärelser
och trodde sig bevisa sina närmaste en synnerlig nåd,
när han någon gång på deras förmaningar afstod från
sina egna tycken; men för det mesta ansåg han deras
förmaningar såsom ett önskligt tillfälle att visa
sin höghet och sitt oberoende genom att göra tvärt
deremot. Skäl och förmaningar verkade aldrig något
-hos honom. Fruktan för straff uträttade väl något
för tillfället, men intet vidare. När han var vid
godt lynne, gjorde han stundom afseende på böner,
såsom ett särdeles vänskapsprof för någon viss
person och för att förarga andra, hvilkas böner
han icke aktade. Som han hade en naturlig motvilja
för alla allvarsamma sysselsättningar, hvilka icke
hade något samband med hans tycken eller lekar,
så måste hans undervisning ske under ett ständigt
krig, då man ömsom måste använda böner och hotelser,
och ändock berodde det på hans lynne för tillfället,
om dessa medel verkade något eller intet.
För Klingenstierna hade emellertid af Scheffer blifvit
lemnad en föreskrift, antydande att man nu ämnade
göra allvar med den unge prinsens studier. Jemte
religionsundervisningen, anbefalde den nye guvernören
i främsta rummet historien, stats- och sedoläran,
natur- och folkrätten samt att inskärpa hos den höge
lärjungen, att regenter ej varit lyckliga längre, än
de skyddat och bevarat de lagar, på hvilka deras makt
hvilat, och att, när de icke åtnöjt sig med denna,
de vanligen störtat sig sjelfva samt tvungit folket
att ännu mera inskränka deras efterträdares makt,
hvarpå Englands historia lemnade tillräckliga bevis
att öfverväga. Då åkerbruk, handel, näringar och
skeppsfart voro de förnämsta källor för ett folks
rikedom och välmåga, vore det högst angeläget, att
prinsen toge kännedom derom, så väl som om olika
länders industri, produkter, varubyten m. m. Då
de matematiska vetenskaperna lemnade den säkraste
öfning till bibringande af ordning i tankeföljd
och säkerhet i slutkonst, samt Klingenstierna sjelf
vitsordat, att prinsen redan kunde draga full nytta
af undervisningen i dessa vetenskaper, skulle han
fortfara dermed, hvartill skulle läggas de första
grunderna af befästningskonsten, äfvensom läraren
borde meddela undervisning i experimentalfysiken.
Föreskrifter om prinsens hållande till allvarliga
studier saknades således icke, men huruvida de
blifvit allvarligen tillämpade kan man betvifla,
om man får tro hvad prinsen sjelf uppgifvit i ett af
honom författadt lustspel, »Den elfvaårige ungherm»,
i hvilket han beskref huru denne utmärkte sig genom
qvinlighet, prålsjuka och teatervurm;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
