Print (PDF) - On this page / på denna sida - Början af Gustaf III:s regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H Gustaf
TIL
hedra honom både såsom menniska och som konung. Redan
den 3 Mars skref han till Nils* Bielke, då
öfverstemarskalk,; och besvor honom att egna all
rriöjlig omsorg om enkedrottningen under hennes djupa
sorg, samt ålade honom tillika att undvika all onödig
kostnad, allt utseende af yppighet och afskeda den
franska teatertrupp Adolf Fredrik underhållit. »Jag
vill», tillägger han, »undvika allt öfverflöd och
har föresatt mig att aldrig falla staten besvärlig
med penningefordringar».
Den 12 M$rs ankom generallöjtnant Scheffer till Paris
med rådets förslag till konungaförsäkran. Det innehöll
i korta ordalag ett högtidligt löfte att styra riket
efter Sveriges lag och .regeringsformen af år 1720,
samt att såsom fiende och förrädare anse ea hvar,
som sökte åter, införa det oinskränkta enväldet. Denna
förbindelse undertecknades af konungen den 15 Mars och
hemsändes; men hans egen hemresa fördröjdes dels af de
ännu pågående underhandlingarna, dels af en sjukdom
som träffat prins Fredrik Adolf, så att konungen
först den 25 Mars lemnade Paris, Återvägen togs genom
Belgien och Tyskland, der konungen, på inbjudning
af-sin morbroder Fredrik II, gjorde denne ett besök
i Berlin och fick afhöra hans råd att söka åstadkomma
en förlikning mellan de stridande partierna i Sverige,
samt hans varningar att icke trotsa Rysslands mäktiga
kejsarinna. Något hjertligare förhållande emellan
båda konungarne blef dock ej en följd af detta besök,
utan snarare ökadt ömsesidigt misstroende. Från Berlin
fortsattes resan öfver Stralsund till Carlskrona,
der konungen inträffade den 20 Maj och der han
möttes af sin broder, prins Carl, jemte några af
riksråden, samt dröjde några dagar, hvarefter han,
med vida mindre antal hof-vagnar och betjening,
än under kungliga resor förut varit vanligt, reste
till Stockholm, besökte under vägen större allmänna
inrättningar, underrättade sig om folkets belägenhet,
bar en enkel drägt och uppträdde i allmänhet på ett
sätt, som tillvann honom allas tillgifvenhet. Först
den 30 Maj ankom han till Stockholm.
Der hade partistriden och riksdagsförberedelserna
redan begynt. Mössorna, sedan föregående riksdagen
förbittrade mot dåvarande kronprinsen, .som nu
blifvit konung, uppträdde såsom hans förklarade
fiender och skola drifvit hatet ända derhän att hafva
sökt mot honom uppställa hans broder Carl, hvilken
dock visade sig så pålitlig, att konungen i ett bref
till Nils Bielke från Briissel den i April skref:
»Min bror Carls förhållande är beundransvärdt och
ingifver mig äfven en beundran och en tacksamhet, som
aldrig skola utplånas ur mitt hjerta-. Det är lian,
som sätter kronan fastare på mitt hufvud». Denna
hätskhet hos Mössorna förmådde Hattarne att sluta
sig närmare så väl till hvarandra som till konungen,
ehuru i sjelfva verket söndring rådde äfven inom dem,
då några och bland dem åtskilliga inom det dåvarande
rådet uppriktigt slutit sig till konungen och äfven
voro villige att tillägga honom ökad myndighet,
hvaremot andra och främst bland dem Fersen endast för
tillfället förenade sig med konungen för att hindra
Mössorna, att komma till makten, men för öfrigt
ville behålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
