Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Början af Gustaf III:s regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksdagsstriderna. Äfven England visade mindre håg än förut för deltagande i dessa, som voro af vida större vigt för Ryssland än för England. Mössornas ledare hade till riksdagsförberedelser begärt 56,000 pund sterling, men Goodricke fick ej använda mer än 25,000 pund, hvilket förorsakade Ostermann en icke ringa förlägenhet. Emellertid begagnades tryckpressen äfven med mycken framgång af Mössorna, som nu voro de anfallande. Statshushållningen var åter hufvudföremålet för anfallen och lemnade äfven rikliga anledningar dertill, hvilka Mössorna ej försummade att både använda och öfverdrifva. Så, för att visa Hattarnes slöseri, utkom en förteckning på alla af sista riksdagen beviljade utgifter, hvilken, lång i sig sjelf, blef ännu längre derigenom, att åtskilliga utgifter upptogos mer än en gång och att sådana, som grundade sig på föregående ständers beslut, äfven sattes på den sista riksdagens räkning. Tillika gjorde man ett sammandrag af de många beskyllningar, Nordencrantz i sina digra och tunglästa böcker framkastat mot förvaltningen af statens och bankens medel, och hvilka hans stora anseende för grundlighet och insigt gjorde trovärdiga och trodda.
Genom allt detta och hvarjehanda tillställningar i öfrigt fingo Mössorna öfvervigten vid riksdagsmannavalen för hufvudstaden, så att af dess tio riksdagsmän sju voro Mössor, och äfven i landsorterna återvaldes flere Mössor från 1765 års riksdag, hvilka blifvit förbigångne 1769. Striderna vid riksdagsmannavalen synas ock vid detta tillfälle varit häftigare än någonsin förut. I städerna förbittrades de af den gamla afvogheten mellan magistrat och borgerskap, mellan handlande och handtverkare, öfver allt af partiilska, enskild fiendskap och afund. Mutor och traktering, hotelser och rättegångar, förtal och löften — allt användes för att gifva seger åt det ena eller andra partiet.
Midt under jäsningen i följd af dessa strider inträffade konungen i hufvudstaden den 30 Maj, och den 7 Juni infann sig der den nye franske ambassadören grefve de Vergennes; men han medförde ingen betydande kassa, och Hattarne lyssnade derföre villigare till ett af Carl Fredrik Scheffer framstäldt förslag att under konungens bemedling söka bilägga striden mellan båda partierna, hvilket äfven öfverensstämde med den franske ambassadörens instruktioner. Man måste likväl, för att göra Mössorna villiga att ingå på ett sådant förslag, icke lemna dem segern vid de förestående talmans- och utskottsvalen, och härtill försköt Vergennes alla de 200,000 livres han medfört, hvarjemte konungen drog vexlar till ett belopp af 500,000 livres på ett franskt handelshus, som lofvat förskjuta penningar på de franska subsidierna.
Konungens förhållande efter sin hemkomst var i hög grad egnadt att tillvinna honom tillgifvenhet och förtroende. När han den 3 Juni tog sitt inträde i rådkammaren, uttalade han sin föresats att alltid följa goda råd och flitigt bevista rådets förhandlingar. Tre dagar i veckan hade hvilken som helst öppet tillträde till honom, och alla visade han samma vänlighet, utan afseende på hvilket parti de tillhörde. Härigenom blef han också mycket lämpligare att medla mellan partierna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
