Print (PDF) - On this page / på denna sida - Början af Gustaf III:s regering - Riksdagen 1771, 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen iffi, 1772.
17
söka återställa den så länge störda freden inom
riket samt med detsamma göra slut på de utländske
ministrarnes inflytande.
Nu tiilvägabragtes ock det s. k. kompositionsförsöket,
som vid riksdagens början mycket omtalades. Uppslaget
dertill skedde af riksrådet Hiärne, som för sin
f. d. embetsbroder Carl Funck framstälde konungens
önskan och försäkrade om Hattarnes böjelse för
en förlikning. Funck gaf ett beredvilligt svar,
i hvilket äfven några andra af Mössornas ledare
instämde; men’då Fersen, enligt erhållet uppdrag af
konungen, besökte de ryske och engelske ministrarne
för att äfven vinna deras bifall, röjde de ingen
benägenhet. De misstänkte, allt det endast var en
list för att från dehi aflägsna deras anhängare,
och fruktade, att om partistriden upphörde, skulle
konungen allt för mycket få öfver-
handen. De &unde dock ej öppel
sätta sig emot ett förslag, som hade
ett så vackert syfte - i synnerhet som
de för tillfället voro utan penningar,
men. fordrade/ att platserna i rådet
skulle delas jemt mellan båda partierna.
. ?
På detta sätt kom verkligen, den. 12 Juni, dagen före
riksdagens öppnande, en underhandling till stånd
mellan Hattarne, grefve Fredrik Axel von Fersen,
förre presidenten i kammarkollegium Carl’Fredrik von
Höpken och öfversten friherre Johan Didrik Dwuall,
samt Mössorna, landshöfdingen friherre Carl Johan
Ridderstolpe, generalmajoren Ture Gustaf Rudbeck -och
generalmajoren Carl Fredrik Pechlin, på slottet i
konungens och prins Carls närvaro, då man sökte på
förhand utjemna de tvistefrågor, som kunde motses
vid den förestående riksdagen. Den första, huruvida
någon förändring borde ega rum i regeringssättet,
afgjordes så, att den konungaförsäkran, som 1751
blifvit förelagd Adolf Fredrik, skulle bibehållas
oförändrad; men i de öfriga frågorna, rörande den
utländska politiken, rådets sammansättning, val af
talman och utskottsledamöter m. m., kunde någon
öfverenskommelse ej bringas till stånd, emedan,
så länge ettdera partiet hade någon utsigt att
vinna fullständig öfvervigt vid riksdagen, ville
man ej förbinda sig till några eftergifter, och man
beslöt derföre att först afbida utgången af talmans-
och utskottsvalen, innan något vidare steg togs för
kompositionen.
Riksdagen 1771, 1772.
Å den utsatta dagen, den 13 Juni 1771, samlades
ständerna i Stockholm, och första tillfället för
partierna att mäta sina krafter blefvo, såsom vanligt,
talmansvalen.
Inom borgareståndet kom striden till utbrott redan vid
ståndets första sammanträde, då Hattarne, som fått de
flesta bland de mänga omtvistade riksdagsmannavalen af
embetsmyndigheterna afgjord a till sin fördel, yrkade
att inga andra än de, som egde lagliga fullmakter,
borde få deltaga i talmansvalet, hvaremot Mössorna
påstodo, att antingen ingen borde uteslutas och ingen
pröfning af fullmakternas laglighet ske
Starbäck o. Bäckström^ Ber. nr Sv, Hist. IX.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
