Print (PDF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1771, 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen ifff\ 1772.
21
vernör i Pomern. I följd häraf utfärdades ock, på
ständernas begäran, af, konungen kallelsebref till
riksråden Adam ff örn och Per Kalling, af hvilka
den förre ätet inträdde i rådet den 22 Augusti och
den.se-. nare den 3 September.
Den 13 Augusti meddelade konungen sekreta utskottet
att han utsatt den 24 September till sin kröningsdag,
och utskottet skyndade att gifva stånden del af detta
tillkännagifvande. Adeln biföll genast den utsatta
kröningsdagen, men de ofrälse stånden återförvisade
ärendet, med förklaring att de icke kunde yttra sig
om tiden förr, än sekreta utskottet dragit försorg
om konungaförsäkran. Till dennas granskning utsåg
ock utskottet nu en beredning af sexton bland sina
ledamöter, jemte fyra, valde af bondeståndet, hvilken
beredning fram i September tiilvägabragte ett förslag,
.som i Adolf Fredriks konungaförsäkran införde tre
ändringar af vigt: att konungen skulle förpligta
sig att oafbrutet regera, att han skulle förklara
sig benägen att alltid instämma med rikseas ständer,
hvarvid ordet »samteliga» blifvit uteslutet för att
gifva stöd åt det redan vid riksdagen å bane bragta
yrkandet, att tre stånds beslut i allt skulle vara
gällande, samt att vid befordringar till embeten
afseende skulle fästas icke vid någons »förvärfvade
gunst, ka-rakter» stånd och anseende», utan endast
vid skicklighet och förtjenst, der orden »karakter,
stånd» voro tillagda och »endast» insatt i stället för
»förnämligast >, såsom lydelsen varit i Adolf Fredriks
försäkran sä väl som i regeringsformen. Förändringarna
hade blifvit tiilvägabragte af de ofrälse Mössorna
för att minska adelns företrädesrättigheter; men
härigenom blef det ock för adeln en ståndssak att
motsätta sig dessa förändringar, som för öfrigt äfven
voro vidtagna i strid mot den ingångna kompositionen.
Utskottsberedningens förslag öfverlemnades till
granskning af en stor deputation, bestående af sekreta
utskottet, förstärkt med 25 bönder, inom hvilken
nya yrkanden framstäldes af de ofrälse ståndens
ledamöter,, synnerligast om gemensamma privilegier
för de tre ofrälse stånden eller »odalstånden»,
såsom de nu begynte kallas. Ombud från dessa tre
stånd sammanträdde till gemensamma Öfverläggningar
om de privilegier, hvilka de borde fordra, och att
dessa icke skulle lemna de adeliga oantastade var
lätt att förutse.
Tijlika angreps adeln med yttersta häftighet
i flera utgifna strö-skrifter, bland hvilka i
synnerhet en, kallad »Den ofrälse soldaten»,
väckte stor uppmärksamhet. Den skildrade i de
mörkaste färger huru de ofrälse underofficerarne och
soldaterne värnlöst och hopplöst voro blottstälde
för den adelige officerens utpressningar och råa
misshandling, hvaröfver det vore fåfängt att klaga
hos hans förmän, som tillika voro hans ståndsbröder;
ty vid hela regementet funnes ingen ofrälse chef eller
officer, likasom det ej heller fans någon ofrälse
justitiekansler eller fullmäktig i rådet. Hvart skulle
man då vända sig om hjelp och rättvisa ? »Men då
fienden kommer, då det gäller att fullgöra den dyra
pligt, för hvilken officern i fredstid så hederligen
varit underhållen, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
