Print (PDF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1771, 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagtn iftt, 1772.
25
det föga mindre farligt, om han genom tryckpressen
satte sig i tillfälle att vända sig omedelbart till
folket. När riksdagen efter slutade julferier åter
trädde i verksamhet, kom ock denna fråga genast till
tals i sekreta utskottet, och man beslöt visserligen,
att utskottet med anledning af det till,detsamma
öfverlemnade talet skulle betyga konungen sin vördnad
och sin tacksamhet! för hans landsfaderliga omsorger,
men i denna tacksägelse-skrifvelse inrycktes tillika
en anmärkning Öfver rådets uraktlåtenhet att påminna
honom om lagens föreskrift, och sedermera, den 23
Januari 1772, utfärdades till rådet en ganska skarp
föreställning om dess felaktighet härutinnan. Dessutom
beslöt utskottet, att de personer, »som visat en
så straffbar dristighet genom högstberörda tals
otidiga tryckning», skulle till laga ansvar och
straff befordras, hvilket slutade så, ätt en lagman
Gyllenbååth, som först låtit trycka talet, dömdes af
Svea hofrätt till 300 d. s. böter, och en hofauditör
Camitz, som lemnat det till Gyllenbååth, måste rymma
ur riket.
Sådan utgång fick konungens försök att tillvägabringa
enighet mellan riksstånden; men detta misslyckade
försök blef dock en vändpunkt i tilldragelserna
vid denna riksdag, emedan Gustaf III,, inseende
omöjligheten för honom att göra ett slut på
stånds- och partitvisterna, så länge det dåvarande
statsskicket fortfor, återkom till den plan, han redan
såsom kronprins omfattat, att genom en statshvälfning
förändra sjelfva regeringssättet, och man kan väl
svårligen förtänka honom, att han ej ville bibehålla
ett statsskick, under hvilket svenske medborgare
blifvit pliktfälde och fått rymma riket för det de
allmängjort sin konungs uppmaning till rikets ständer
att ej genom inbördes tvister bringa det i förderf.
Det franska hofvet hade emellertid, när underrättelse
kommit om kompositionens misslyckande och man
insett, att de stora utgifterna för att leda svenska
riksdagen till Frankrikes fördel, hvilka fore 1771
års slut uppgått till omkring 2 millioner livrés,
ingenting väsentligt uträttat, beslutat från och med
1772 års ingång inställa alla dylika utgifter. På
samma gång underrättade man ock konung Gustaf,
att de 500,000 livrés, han vid riksdagens början
lyftat i afräkning å subsidierna, skulle innehållas
vid nästa subsidie-betalning, hvilket satte honom i
yttersta förlägenhet, Han skref sjelf till Ludvig XV
för att göra föreställningar mot denna åtgärd, som
kunde blifva ganska farlig både för honom och alla,
som medverkat till förskottets lyftande; men redan
innan detta bref framkom, hade svenske ministern vid
franska hofvet grefve Creutz utverkat, att subsidierna
skulle för denna gång till fullo betalas, dock med
förklaring att summan komme framdeles att afräknas.
Den första följden af de franska korruptionsmedlens
indragning var, att de deraf underhållna
riksdagsklubbarne vid årets slut upphörde. Den
adliga hattklubben ville dock ej upplösa sig, utan
medlemmarne deraf, ehuru mycket förbittrade öfver
upphörandet af det underhåll, de fått från Frankrike,
förklarade, att de skulle stanna vid riksdagen, äfven
om de måste pantsätta sina kläder, samt afvisade med
förakt den frän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
