Print (PDF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1771, 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Gustaf
U L
ske ambassadörens erbjudande att förse dem med
respenningar till sina hemorter. De .bildade en
ny klubb, kallad Svenska Botten, som snart kom
under öfyerste Jakob Magnus .Sprengtportens ledning
och. sedermera genom si{i tillgifvenhet för konungen
icke obetydligt medverkade till framgången ,,af hans
statshvälfning.
. Emellertid kom efter julferiernas slut frågan
om konungaförsäkran åter å bane och föranledde
nya strider mellan stånden, hvilka den 24 Februari
slutade med den eftergift. å adelns sida, att den
antog de pfrälse ståndens förslag under förbehåll, att
cjerur skulle utgå förbudet för embetsmän att, under
hvilken förevändning som helst, träda i overksamhet,
samt att med konungaförsäkran skulle följa en af
alla fyra talmännen undertecknad förklaring, att
intet stånds privilegier kunde genom denna försäkran
anses vara rubbade. Dessa förbehåll godkändes utan
svårighet af de ofrälse stånden, och i detta skick
blef ändtligen konungaförsäkran för konungen framlagd
samt af honörn undertecknad den 4 Mars. .,-..,..
v
Så länge tvisten om konungaförsäkran pågick, hade
den om rådsplatsernas delning mellan Hattar och
Mössor, hvilken vid kompositionens ingående väckt
mesta svårighet, varit hvilande, men blef nu åter det
förnämsta tvisteämnet. Mössorna hade ,vid riksdagens
början åt-nöjt sig med plats i rådet för fyra eller
fem af sina ledare, men sedan deras öfvervigt inom de
ofrälse stånden var afgjord och tycktes börja göra sig
gällande äfven hos adeln, stegrades anspråken. Utom
de två ledigheter, som blifvit fylda genom Horns och
Kallings återinträde i rådet, hade en ny uppstått
genom kanslipresidenten Ekeblads död den 9 Oktober
1771, hvarefter friherre Esbjörn Christer Reuterholm
blifvit den 19 Oktober åter inkallad i rådet; men
nu fordrade Mössorna, att fem platser derinom måtte
ytterligare dem, beredas, hvarigenom de förfogade
öfver halfva röstantalet. Konungen sökte ock genom :
underhandlingar i godo bereda dessa ledigheter för
att undgå att låta det skrida till afsättning. Han
lyckades äfven förmå riksråden Hiärne, Stockenström
och Snoilsky att begära afsked, som beviljades dem den
27 Mars 1772; men deremot ledde hans uppmaningar till
riksråden Barek och Wallvijk att följa dessas exempel
icke till någon påföljd, hvarföre det ock måste
komma till den strid, konungen velat undvika. Flera
underhandlingar börjades nu, som bäst visa, huru under
denna tid allting var ,falt för penningar. Den franske
ambassadören, som ansåg Hatt-rådets bibehållande
för riksdagens vigtigaste angelägenhet, hade redan
i Septembeir 1771 derom ingått kontrakt med några
af sekreta utskottets prester och borgare samt
bondeståndets sekreterare Odelius, hvilka lofvade,,
att spka hindra eller omintetgöra hvarje anfall
mot rådet,, fastän de i öfrigt skulle förblifva
Mössor. För denna tjenst utlofvades åt Qdelius en
summa af 4o,poo d, -s.y som nedsattes i tredje persons
vård för att e/ter riksdagens slut. ^betalas, Sju
prester betingade sig 8,000 d. s. hvardera, hvaraf
en fjerdedel genast och det öfriga vid riksdagens
(Slut Borgarena började med att för sig gemensamt be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
