Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1771, 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antal som preste- och borgareståndens valmän tillsammans, och då dessa senare valmän tillhörde Mössorna, kunde någon enstämmighet ej åstadkommas. De båda ofrälse stånden visade sig hågade att uppsätta ofrälse personer på rådsförslag, och bönderne började förnya sitt redan vid flera föregående tillfällen gjorda yrkande att äfven få deltaga i riksrådsval. En ny strid mellan stånden tycktes häraf uppstå, och då adeln insåg, att den här åter skulle få alla ofrälse stånden emot sig, gåfvo dess valmän slutligen efter, dock under förbehåll att inga af Mössornas häftigaste ledare skulle uppföras å förslagen, äfvensom preste- och borgarestånden frånträdde sin föresats att derå upptaga ofrälse män.
Så tillvägabragtes ändtligen de så mycket omtvistade förslagen, och den 11 Maj 1772 blefvo af konungen till riksråd utnämnde vice amiralen, chefen för Stockholms eskader friherre Christofer Falkengréen och hofrättsrådet i Svea hofrätt, titulerade landshöfdingen friherre Carl
Johan Ridderstolpe; den 12 Maj öfversten vid artilleriet, t. f. generalfälttygmästaren friherre Anders Reinhold Wrangel och kanslirådet Axel Arnell, samt den 25 Maj hofmarskalken friherre Carl Gustaf Ehrencrona, löjtnanten vid lifdrabantkåren Fredrik Ulrik Sparre och lagmannen i Vermland Melker Falkenberg.
I spetsen för den nya regeringen trädde riksrådet Joachim von Düben, hvilken af sekreta utskottet blifvit vald till kanslipresident och såsom sådan af stånden godkänd. Till hans närmaste man vid ledningen af utrikes ärendena förordnades af konungen Melker Falkenberg, den ende Hatt, som nu inkommit i rådet och som den 25 Maj utnämndes till rikskansliråd.
Nu ändtligen kunde konungens kröning firas den 29 Maj. Det skedde med mycken prakt. Sjelfva kröningen förrättades i Stockholms storkyrka och hyllningen å Skeppsbron den 1 Juni. Högtidligheterna, som varade i 4 dagar, kostade 635,852 d. s., en ganska betydande summa under den då rådande penningenöden. Vid detta tillfälle instiftade konungen Wasa-orden, till belönande af förtjenster i landthushållning, bergverk, handel och fria konster.
Rådets afsättning hade fullbordat upplösningen af de gamla partierna, och Hattarne hade derigenom förlorat den ringa sammanhållning, som ännu för dem återstod. Undanträngda från makten och hotade med förföljelser af flera slag, hade de förlorat hågen att upprätthålla ett regeringssätt, som ej längre erbjöd dem några fördelar. Fersen reste efter kröningen hem, och flere andre af Hattarnes forna ledare inom adeln lemnade likaledes riksdagen. De fleste af dem, som stannade qvar, slöto sig till konungen och längtade efter en förändring, som åtminstone kunde betrygga dem för motpartiets förföljelser. Å andra sidan ville ryske ministern nu göra slut på riksdagen, af hvilken han ej hade något mera att hoppas, i synnerhet som hans penningetillgångar voro uttömda vid Juni månads slut; men de myndige prostarne och borgmästarne, som nu voro riksdagens egentlige ledare, ville ej så snart släppa det välde, som fallit i deras händer, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
