Print (PDF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1771, 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen /77/> I*ft2 .
29
antal som preste- och borgareståndens valmän
tillsammans, och då dessa senare valmän tillhörde
Mössorna, kunde någon enstämmighet ej åstadkommas. De
båda ofrälse stånden visade sig hågade att uppsätta
ofrälse personer på rådsförslag/ och bönderne
började förnya sitt redan vid flera föregående
tillfällen gjorda yrkande att äfven få deltaga i
riksrådsval. En ny strid mellan stånden tycktes
häraf uppstå, och då adeln insåg, att den här åter
skulle få alla ofrälse stånden emot sig, gåfvo dess
valmän slutligen efter, dock under förbehåll att
inga af Mössomas häftigaste ledare skulle uppföras
å förslagen, äfvensom preste-och borgarestånden från
trädde sin föresats att dera upptaga ofrälse män.
Så tillvägabragtes ändtligen de så mycket omtvistade
förslagen, och den ii Maj 1772 blefvo af konungen
till riksråd utnämnde vice amiralen, chefen för
Stockholms eskader friherre Christofer Falkengrlen
och hofrättsrädet i Svea hofrätt, titulerade
landshöfdingen friherre Carl Johan Mdderstolpe ;
den 12 Maj öfversten vid artilleriet, t f. general
-fälttyginästaren friherre Anders Reinhold Wrangel och
kanslirådet Axel ArneU, samt den 25 Maj hofmarskalken
friherre Carl Gustaf Ehren-cro-na, löjtnanten vid
lifdrabantkåren Fredrik Ulrik Sparre och lagmannen
i Vermland Melker Falkenberg.
I spetsen för den nya regeringen trädde riksrådet
Joachi ’m von Duben, hvilken af sekreta utskottet
blifvit vald till kanslipresident och såsom sådan af
stånden godkänd. Till hans närmaste man vid ledningen
af utrikes ärendena förordnades af konungen Melker
Falkenberg, den ende Hatt, som nu inkommit i rådet
och som den 25 Maj utnämndes till rikskansliråd.
Nu ändtligen kunde konungens kröning firas den 29
Maj. Det skedde med mycken prakt. Sjelfva kröningen
förrättades i Stockholms storkyrka och hyllningen å
Skeppsbron den i Juni. Högtidligheterna, som varade i
4 dagar, kostade 635,852 d. s., en ganska betydande
summa under den då rådande penningenöden. Vid
detta tillfälle instiftade konungen Wasa-orden,
till belönande af förtjenster i landthushållning,
bergverk, handel och fria konster.
Rådets afsättning hade fullbordat upplösningen af
de gamla partierna, och Hattarne hade derigenom
förlorat den ringa sammanhållning, som ännu för dem
återstod. Undanträngda från makten och hotade med
förföljelser af flera slag, hade de förlorat hågen att
upprätthålla ett regeringssätt, som ej längre erbjöd
dem några fördelar. Fersen reste efter kröningen hem,
och flere andre af Hattarnes forna ledare inom adeln
lemnade likaledes riksdagen. De fleste af dem, som
stannade qvar, slöto sig till koaungen och längtade
efter en förändring, som åtminstone kunde betrygga
dem för motpartiet^ förföljelser. Å andra sidan ville
ryske ministern nu göra slut på riksdagen, af hvilken
häri ej hade något mera att hoppas, i synnerhet som
hans penningetillgångar voro uttömda vid Juni månads
slut; men de myndige pro-starne och borgmästarne^
som n^a voro riksdagens egentlige ledare, ville ej
så snart släppa det välde, $pm fallit i deras händer,
samt vid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
