Print (PDF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1771, 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riks dag eni 777, 777,2.
31
skatter i de persedlar, hvari de ursprungligen
blifvit beviljade att utgå, eller i penningar efter
deras ursprungliga silfvervärde. Ett betänkande
härom hade i statsdeputationen blifvit Utarbetadt;
men utskottet vågade ej med något allvar yrka
förslagets genomförande, emedan det skulle blifvit af
bondeståndet mött med den mest afgjorda fiendtlighet.
Af adeln återförvisades den 8* April hela ärendet
till sekreta utskottet; men den 29 April företogs
statsregleringsfrågan i borgareståndet, som stannade
i det beslut, att, då ståndet af sekreta utskottets
nit förmodade, det riket genom godt förstånd med
graiinar och aflägs-nare makter kunde hoppas
få vara i ro, så ansåge ståndet besf>aringar
kunna göras på försvarsverket, så att flotta,
fästningar, dockbyggnåd ml tnl endast erhölle hvad som
oundgängligen erfordrades till nödigt vidmakthållande,
och krigshären skulle sättas på så stark vakans som
möjligt, samt äfven ministerstaten i möjligaste måtto
minskas. Man hade äfven till skärskådande upptagit
frågan, om" man- borde göra indragningar af embeten
och löner, men detta ansågs farligt, emedan man
derigenom skulle reta en mäktig samhällsklass och
uppväcka ett missnöje, som vid en följande riksdag
kunde åstadkomma en omkastning. Med borgareståndets
beslut öfverensstämde i allt hufvud-sakligt det,
som af presteståndet fattades den 25 Maj.
Hos bondeståftdét hade sekreta utskottets skiMtirig
af statsverkets olyckliga tillstånd väckt en häftig
förbittring, som i icke ringa mån föranleddes af
den gifna vinken, att botemedlet kunde finnas i
en titsök-ning af kronans skatter tiil deras forna
belopp. I ett skarpt protokollsutdrag af den 21 Mars
fordrade ståndet, att sekreta utskottet skulle lemna
upplysning, huru hushållningen med det utländska
lånet blifvit förd och hvilka personer njutit
understöd af det inrikes lånet. Det förra hade man
1769 försäkrat skola användas till kursens fallande
och rörelsens förkofran, men tarsen hade stigit
och stoppningen i rörelsen, .icke blifvit häfd; det
senare skulle användas till landtbrukets hjelp, men
ingen af bondeståndets hemmavarande medbröder hade,
ståndet veterligt, deraf njutit något understöd. De
andra stånden samtyckte den 29 April, att en
sådan upplysning skulle ständerna meddelas, och i
afvaktan dera läto bönderne statsreglferingsfrågan
hvila. När nu preste-och borgareståndens beslut i
denna fråga föredrogs i bondeståndet den 3 Juni, fann
detta i förslaget att ställa en del af den indelta
krigsmakten på vakans ett tillfälle att förnya sitt
redan flera gånger förut gjorda yrkande att. inom
sekreta utskottet deltaga i beredningen af sådana
ärenden,. som rörde stats- och försvarsverket,
hvarföre Utskottet borde i alla dessa ärenden
förstärkas med 25 ledamöter af bondeståndet.
Denna fordran var föga välkommen för de öfriga
stånden, hieh presteståndet skyndade att uttrycka den
förmodan, att sekreta utskottet ej skulle underlåta,
att i frågor, som rörde allmogen, inhemta utlåtande
af bondeståndets deputerade. I detta svar instämde
äfven borgareståndet och adeln den 27 Juni; men härmed
ville bönderne inga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
