Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1771, 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skatter i de persedlar, hvari de ursprungligen blifvit beviljade att utgå, eller i penningar efter deras ursprungliga silfvervärde. Ett betänkande härom hade i statsdeputationen blifvit utarbetadt; men utskottet vågade ej med något allvar yrka förslagets genomförande, emedan det skulle blifvit af bondeståndet mött med den mest afgjorda fiendtlighet.
Af adeln återförvisades den 8 April hela ärendet till sekreta utskottet; men den 29 April företogs statsregleringsfrågan i borgareståndet, som stannade i det beslut, att, då ståndet af sekreta utskottets nit förmodade, det riket genom godt förstånd med grannar och aflägsnare makter kunde hoppas få vara i ro, så ansåge ståndet besparingar kunna göras på försvarsverket, så att flotta, fästningar, dockbyggnad m. m. endast erhölle hvad som oundgängligen erfordrades till nödigt vidmakthållande, och krigshären skulle sättas på så stark vakans som möjligt, samt äfven ministerstaten i möjligaste måtto minskas. Man hade äfven till skärskådande upptagit frågan, om man borde göra indragningar af embeten och löner, men detta ansågs farligt, emedan man derigenom skulle reta en mäktig samhällsklass och uppväcka ett missnöje, som vid en följande riksdag kunde åstadkomma en omkastning. Med borgareståndets beslut öfverensstämde i allt hufvudsakligt det, som af presteståndet fattades den 25 Maj.
Hos bondeståndet hade sekreta utskottets skildring af statsverkets olyckliga tillstånd väckt en häftig förbittring, som i icke ringa mån föranleddes af den gifna vinken, att botemedlet kunde finnas i en utsökning af kronans skatter tiil deras forna belopp. I ett skarpt protokollsutdrag af den 21 Mars fordrade ståndet, att sekreta utskottet skulle lemna upplysning, huru hushållningen med det utländska lånet blifvit förd och hvilka personer njutit understöd af det inrikes lånet. Det förra hade man 1769 försäkrat skola användas till kursens fallande och rörelsens förkofran, men kursen hade stigit och stoppningen i rörelsen icke blifvit häfd; det senare skulle användas till landtbrukets hjelp, men ingen af bondeståndets hemmavarande medbröder hade, ståndet veterligt, deraf njutit något understöd. De andra stånden samtyckte den 29 April, att en sådan upplysning skulle ständerna meddelas, och i afvaktan derå läto bönderne statsregleringsfrågan hvila. När nu preste- och borgareståndens beslut i denna fråga föredrogs i bondeståndet den 3 Juni, fann detta i förslaget att ställa en del af den indelta krigsmakten på vakans ett tillfälle att förnya sitt redan flera gånger förut gjorda yrkande att inom sekreta utskottet deltaga i beredningen af sådana ärenden, som rörde stats- och försvarsverket, hvarföre utskottet borde i alla dessa ärenden förstärkas med 25 ledamöter af bondeståndet.
Denna fordran var föga välkommen för de öfriga stånden, men presteståndet skyndade att uttrycka den förmodan, att sekreta utskottet ej skulle underlåta, att i frågor, som rörde allmogen, inhemta utlåtande af bondeståndets deputerade. I detta svar instämde äfven borgareståndet och adeln den 27 Juni; men härmed ville bönderne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
