Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1771, 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingalunda låta sig nöja, utan förklarade i ett nytt protokollsutdrag af den 15 Juli det ej vara nog, att deras deputerades utlåtande inhemtades; detta vore någonting, som mera passade för redoskyldige embetsmän än för deputerade af ett maktegande riksstånd. De i sekreta utskottet förekommande ärenden rörande stats- och försvarsverken hade ett oskiljaktigt sammanhang med beskattningsmakten, så att bondeståndet, utan att från början deltaga i ärendenas utarbetande, omöjligen kunde vara i stånd att med lika säkerhet som de öfriga sig deröfver utlåta. För att framtvinga ett gynsamt svar på denna begäran lemnade bondeståndet hela statsregleringsfrågan oafgjord, hvarföre den blef hvilande, utan att af sekreta utskottet kunna återupptagas. Nära ett halft år hade sålunda förflutit, sedan utskottet afgifvit sitt betänkande derom, och ännu var denna vigtiga fråga oafgjord. Presteståndet fann sig derföre föranlåtet att så till vida gifva efter för böndernes önskan, att deras deputerade inom sekreta utskottet skulle få fullt deltagande både i öfverläggningarna och besluten. Äfven borgareståndet fattade efter en längre tids uppskof omsider den 15 Augusti samma beslut som presterne, men innan adelns beslut följde och statsregleringsfrågan bragtes till afgörande, inträffade statshvälfningen.
Under tiden hade banko-deputationen i Juni inkommit med den infordrade berättelsen om hushållningen med de lån, som enligt den föregående riksdagens beslut blifvit upptagna. Berättelsen intygade, att dessa lån blifvit samvetsgrant och omsorgsfullt förvaltade enligt det förra sekreta utskottets föreskrifter, men att ändamålet dermed, som varit att hålla kursen stadig, medan banken samlade förråd till invexling af sina sedlar, förfelats derigenom, att sedelstocken blifvit öfver höfvan förökad genom den stora utlåningen till enskilde och kronan. Banko-deputationen misströstade dock icke om möjligheten af en realisation, utan hoppades, att en sådan skulle kunna företagas redan 1775, samt ansåg ett invexlingspris för sedlarne af 60 mark eller 15 daler k. m. för riksdalern kunna bestämmas; men för att finna medel till denna invexling fordrades att banken finge behålla sina åt kronan pantförskrifna inkomster och förskonades från vidare lån till staten; att bankens enskilda gäldenärer skulle, utom räntornas erläggande, årligen å kapitalet göra en betalning af 2 procent; att återstoden af det redan upptagna utrikes lånet finge af banken användas samt ett nytt lån på 2 millioner rdr upptagas, helst inrikes; men till trygghet deremot, att icke det klingande myntet skulle åter strömma ur landet, ansåg deputationen nödigt, att lurendrejerier hämmades, att vissa öfverflödsförordningar stadgades och handhades, samt att det skulle öfverlemnas till kongl. maj:t med råds råde att antingen genom förbud på sex månader eller ock på annat sätt inskränka bränvinsbränningen, så snart nöden sådant kräfde, hvartill ock fans en särskild anledning i den svåra missväxt, som under året 1771 inträffat och hvilken var så mycket bekymmersammare, som äfven det föregående årets skörd varit svagare än vanligt, och grannländerna, från hvilka Sveriges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
