Print (PDF) - On this page / på denna sida - Statshvälfningen 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 Gustaf
HL
trädde detta h&mdebegär ännu mera ohejdadt än hos
adeln. Dertill kommo ståndstvister dels mellan adeln
och de ofrälse stånden, dels mellan bondeståndet
och de öfriga, med hvilka bondeståndet nu yrkade
full jemnlikhet i rättigheter, och jemte allt detta
uppstodo nya tvistefrågor, som ytterligare ökade
förbittringen.
Kommerserådet Nordencrantz, som länge varit Mössornas
orakel i statsekonomiska och finansfrågor, hade ^älVen
^Jd^enna riksdag inkommit med en skrift, innefattande
en mängd angifvelser rörande penningeförvaltningen
samt förespeglingar om stora inkomster för staten
genom en sträng räfst i detta hänseende. Bondeståndet,
som hoppades att staten, såsom en följd af dessa
angifvelser, skulle kunna återvinna så stora summor,
att till och med en skattenedsättning skulle blifva
möjlig, yrkade tillsättandet af en stor deputation
af alla fyra stånden, för att pröfva Nordencrantz’
uppgifter; men adeln, som ansåg en sådan deputations
tillsättande skola förlänga riksdagen och öka
bitterheten samt bereda bönder tillfälle att emot
grundlagen ransaka i sekreta utskottets göromål:
och söka utreda finansfrågor, afslog förslaget med
273 röster mot 174, hvilka siffror visa, att icke
blott Hattar utan äfven flere Mössor förenat sig örn
afslaget. Presteståndet åter biföll den 18 Juli, ehuru
jned ringa pluralitet, att en deputation, dock utan
doms-rätt, bestående af fyra ledamöter från hvarje
stånd, skulle, med biträde af en räkenskapskunnig
person, granska Nordencrantz’ uppgifter och inom
tre veckor inkomma med utlåtande deröfver, hvilket
beslut äfven biträddes af borgareståndet den 23 Juli,
hvarefter adeln också nödgades välja ledamöter i
deputatiorien den i Augusti;
Denna frågas afgörande enligt bondeståndets beslut
och detta stånds nu visade makt att i de vigtigaste
frågor genomdrifva sina fordringar hade emellertid
väckt stor förtrytelse inom adeln, hos Mössorna icke
mindre än hos Hattarne, och en af de förres förnämste
ledare, kara> marherren Fredrik Ulrik von Essen,
yttrade: »Detta ståndet går steg för steg fram att
omsider främst få fatta uti riksstyrelsen. Komma
dess ledamöter till väldet, lärer en livar finna,
hurudana följderna kunna blifva.»
Äfven de öfriga ofrälse stånden visade sig
emellertid angelägna att icke låta adeln glömma den
förödmjukelse, den ansåg sig hafva lidit i striden
om konungaförsäkran. Nu genomdrefvo de ofrälse
ledamöterne i sekreta deputationen ett betänkande,
som af denna afgufs den 27 Juli och hvari yrkades att
regeringsform och privilegier icke gåfve adeln något
företräde till rådsplatser och andra höga embeten,
hvilket äfven adeln erkänt, då den utan förbehåll
gått in på den nya konungaförsäkrans stadgande
att, såsom regeringsformen bjöde, vid befordringar
endast skicklighet och ej karakter eller stånd fmge
tagas i betraktande. För att emellertid alldeles
utplåna den farhåga, som rådets partiska tolkning af
befordringslagar ne injagat hos allmänheten, borde
rådsbeslutet \ af den i maj 1770, genom hvilket två
ofrälse sökande blifvit Viteslutne från förslaget
till vice presidentembetet i Åbo hofrätt, emedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
