Print (PDF) - On this page / på denna sida - Statshvälfningen 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
Gustaf ///.
ej längre någon hjelp af ständerna, som läto tiden
upptagas af ändlösa tvister. Öfver allt funnos
missnöjde, som längtade efter en förändring.
En föränc(ring var ock redan af konungen
påtänkt. Ständernas ingrepp i regerings* och
domaremakten och framför allt det fullständiga ombyte
af riksråd, som det segrande partiet framtvingat,
hade förmått honom att återkomma till tanken på en
statshvälfning, sedan alla försök att tillvägabringa
en förlikning mellan partierna misslyckats. Den nye
kanslipresidenten Joachim von Diiben, som nu skulle
utöfva ledningen af Sveriges utländska politik,
hade blifvit intrugad i rådet på .en vink af ryska
kejsarinnan, och så väl han som hans embetsbröder
hade sina stöd i Petersburg och London. Knappt
hade det gamla rådet fallit, förr än den engelske
ministern skref hem till sit-t hof och lofvade
att nu kunna afsluta ett förbund mellan England
och Sverige. Förnyelse af förbundet med Ryssland
var också redan i sekreta utskottet föreslagen,
och sannolika följden af dessa förbund skulle hafva
blifvit, att Frankrike nu, liksom 1766, förklarat sig
löst från sina förbindelser rned Sverige. Öfvergifvet
af Frankrike, fastkedjadt vid England och Ryssland
genom förbund, i hvilka den af Ryssland påstådda
garantien af Sveriges regeringsform troligen blifvit
erkänd, omgifvet af tvänne andra makter, Preussen och
Danmark, som tillvällat sig sjelfva en sådan garanti,
skulle Sverige svårligen kunnat undgå Polens öde. Ett
sådant ville Gustaf på inga vilkor underkasta sig,
utan hellre våga det yttersta.
Uppslaget till den förestående omhvälfningen
gafs honom nu af öfverste Jakob Magnus
Sprengtporten. Öfvertygelsen om regeringssättets
ohållbarhet och oviljan öfver det nu rådande partiets
våldsamma åtgärder hade vid åtskilliga tillfällen
hos honom röjt sig, och han hade gjort sig känd såsom
en’ djerf och tilltagsen partigängare, hvilken kunde
blifva farlig för de rådande Mössorna. Dessa beslöto
derföre att söka göra honom oskadlig, och härtill
begagnades en rättegång, hvilken hans rusthållare i
Finland mot honom begynt och som blifvit dragen under
ständernas pröfning; men Sprengtporten, i stället för
att skrämmas, blef härigenom så mycket fastare i sitt
beslut att våga en revolution, för att rädda både sig
sjelf och fäderneslandet. Han fruktade emellertid,
att förberedelserna till en sådan skulle lättare
upptäckas, om de skedde i sjelfva hufvudstaden,
och tilltrodde dessutom icke konungen nog djerfhet
att utföra den, hvarföre han ansåg rådligast att
låta företaget begynna i en aflägsen landsort, och
då den största truppstyrkan inom riket var, näst
hufvudstaden, samlad i Sveaborg, ville han begifva
sig dit, för att söka förmå dervarande garnison,
jemte d£ lätta dragonerne i Borgå, att göra uppror
mot ständerna. Med dessa trupper skulle han sedermera
landstiga i närheten af Stockholm vid Ersta-vik,
der flere officerare och välsinnade borgare från
hufvudstaden skulle under någon förevändning vara
samlade, hvilka man skulle söka förmå att sluta sig
till finnarne, Allesamman skulle derefter nattetid
rycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
