Print (PDF) - On this page / på denna sida - Statshvälfningen 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statshvälfningen 777,2.
53
Fredrik Adolf för att med sina råd bistå den
unge fursten. Vann konungen Fersen på sin sida,
så fans det endast två män, af hvilka man kunde
befara något försök till motstånd- Pechlin och
Fredrik Gyllensvan. Om den förres efterspanande och
återförande till Stockholm hade befallning redan
blifvit utfärdad. Gyllensvan var för tillfället i
Helsingland, för hvars regemente han var Öfverste;
men till landshöfdingen derstädes Carl Sparre sändes
ett kungligt bref, som gaf honom > befälet öfver alla
i hans län varande trupper, och till Gyllensvan afgick
befallning att ställa sig landshöfdingens order till
efterrättelse. , .,-.;
Till1 hela riket utfärdades en kungörelse, hvari
det hette, att »sedan oss blifvit kunnigt, hurusom
man varit sinnad att påföra riket och våra trogne
undersåtar ett aristokratiskt välde, så hafve vi till
bibehållande af den allmänna säkerheten samt rikets
sjelfständighet och rätta frihet, så väl som vår egen
persons fredande för farliga tillställningar, funnit
oss nödsakade att vidtaga allvarsamma mått och steg,
hvilka med den Högstes mäktiga beskydd samt trogne
mäns och undersåtars .tillhjelp haft den önskeliga
verkan, att riket ifrån sådant emot regeringsformen
stridande försök nu blifvit lyckligen räddadt». Kongl,
maj:t varnade sina trogna undersåtar att icke låta
förleda sig af ogrundade och illasinnade rykten,
utan i stillhet af bida de ytterligare författningar,
som könungen till sin och rikets säkerhet samt allas
gemensamma bästa kunde vidtaga, och endast lyda de bud
och befallningar, som utfärdades af konungen eller,
å hans vägnar, af hans bröder arf-fiirstärne Carl
och Fredrik Adolf.
Så slutade den händelserika 19 Augusti. Utan något
försök till motstånd, utan ringaste upplopp eller
oordning och utan att en droppe blod blifvit spild,
hade ett statsskick blifvit störtadt, som 53 år
förut varit helsadt med de lifligaste förhoppningar
och vid många tillfällen blifvit förklaradt för
det lyckligaste, ett folk någonsin vunnit, men som
utvecklat sig så, att den ojemförligt talrikaste delen
af svenska folket med glädje såg dess upphörande,
hvarföre ock intet försök gjordes att försvara det.
Följande dagen, den 20 Augusti, användes att styrka
och stadga det nya väldet Kollegier och öfriga
ernbetsverk fingo nu aflägga den nya trohetseden,
för hvilket ändamål äfven Stockholms borgerskap
kallades till Stortorget, der konungen till häst
tilltalade de i stor myckenhet församlade. Äfven här
talade konungen om det »aristokratiska välde», han
ville störta, hvilka ord alltid gjorde god inverkan
på en större menighet, ehuru åtminstone under sista
riksdagen de ofrälse Mössorna visat sig ännu mera
maktlystne än de adliga. Alla visste dock, att rådet,
hvilket man vanligen mer än ständerna tillskref hvad
som framkallade missnöje, bestod af endast adelsmän
och således var en aristokratisk institution. För
öfrigt upprepade konungen sina försäkringar, att han
icke hyste annan afsigt än att återställa lugnet och
den gamla friheten, frånsade sig all tanke på den
förhatliga suveräne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
