Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshvälfningen 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hat och hämd upprörd menighet, och villervallan har ändtligen gått så långt, att man uppenbarligen påstått ständernas flertal vara öfver lagen och icke hafva annat rättesnöre än sitt eget godtycke. Således har friheten, den ädlaste af menskliga rättigheter, blifvit förvandlad uti en olidlig aristokratisk despotism i det rådande partiets händer, som sjelft varit kufvadt och efter godtycke fördt af några få». Vidare antydde konungen den rådande korruptionen och den nesa, hvari den sänkt riket; erinrade om partiförföljelserna, om sina fruktlösa försök att åstadkomma en förlikning, om de långvariga riksdagstvisterna, under hvilka tiden blifvit förnött, utan att något uträttats för den rådande nödens afhjelpande, samt förklarade att han slutligen ej funnit annan utväg återstå än att »gripa till de medel, som hulpit andra frimodiga folkslag och fordom Sverige sjelft under Gustaf Wasas fana från ett olidligt välde och förtryck». Gud hade välsignat detta verk, och konungen hade sett på en gång upplifvas i folkets sinne det nit för fäderneslandet, som fordom brunnit i Engelbrechts och Gustaf Erikssons hjertan. Han hade lofvat att styra ett fritt folk, och långt ifrån att vidröra friheten, vore det endast sjelfsvåldet han ville afskaffa. »Detta», yttrade han slutligen, »är det enda syftemål jag haft: att stadga en rätt frihet, som endast kan göra mina undersåtar lyckliga genom säkerheten under lagen och af lagen, genom frihet i alla lofliga näringar, genom rättvisans oveldiga skipande, genom ordningens vidmakthållande, genom befrämjande af allmän välmåga samt ändtligen genom en ren gudsfruktans bibehållande. Allt detta kan ej vinnas, utan att rikets styres efter en orygglig lag, hvilkens bokstaf ej får vrängas, hvilken förbinder icke allenast konung, utan ock ständer, hvilken ej kan häfvas eller ändras utan bägges fria samtycke, hvilken tillåter en för fäderneslandet nitisk konung att öfverlägga med ständerna, utan att de anse honom som en buse, för hvilken de böra rädas, och ändteligen hvilken sammanbinder både konung och ständer uti ett gemensamt intresse, som är rikets väl. En sådan lag, lika bindande för mig som för eder, är den jag nu skall låta eder föreläsas.»
Härefter upplästes af en revisionssekreterare den nya regeringsformen, och sedan detta skett, frågade konungen: »Antagen I för eder och edra efterkommande till orygglig följd och efterlefnad i evärdeliga tider den nu för eder upplästa lag och regeringsform?» Denna fråga blef af ständerna i tre omgångar med öfverljudt ja besvarad, hvarefter landtmarskalken och de öfriga talmännen framträdde att underskrifva den nya grundlagen. När detta var gjordt, aflade konungen sin ed att vilja styra riket efter den nu antagna regeringsformen samt förklarade ännu en gång, att han afsade sig det förhatliga konungsliga enväldet och ansåge såsom sin största ära att vara den förste medborgaren bland ett rättskaffens fritt folk, hvarefter denna edliga försäkran, skriftligen affattad, af honom undertecknades. Derpå fingo ständerna aflägga en ny, på denna regeringsform grundad tro- och huldhetsed, som af konungen förestafvades, och sedan allt detta var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
