Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Riksdagen 1778
- De yttre förhållandena, 1779-1786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nåd och heder», förenat sig om en faddergåfva af 300,000 rdr specie, men af hvilken kongl. maj:t täckts eftergifva 100,000 rdr till lindring för dem, som egde minsta tillgångar att i gåfvan deltaga; att ständerna vidare anvisat 100,000 rdr till åtskilliga utomordentliga kostnader för denna riksdag, 100,000 rdr till drottningens egen och fria disposition, 100,000 rdr till hemgift för hertig Carl, som den 7 Juli 1774 blifvit förmäld med prinsessan Hedvig Elisabeth Charlotta af Holstein-Gottorp, samt ökat konungens årliga handpenningar från 45,000 till 100,000 rdr specie. Slutligen antogo ständerna för lag och rättesnöre, att vid de följande riksmöten oryggligen efterlefva, allt hvad som blifvit vidgjordt och iakttaget i afseende på ordningen vid riksdagens hållande, ärendenas afgörande och de röstegandes egenskap. För öfrigt hade ständerna att afvakta kongl. maj:ts kallelse till nästa riksdag, »hvartill vigtiga och nödvändiga orsaker endast lära föranlåta kongl. maj:t» — hvilket sålunda antydde, att ny riksdag icke var så snart att förvänta.
De yttre förhållandena, 1779—1786.
Den nu slutade riksdagen hade varit den första sedan lång tid tillbaka, under hvilken någon inverkan af främmande makter i Sveriges inre förhållanden icke försports. De europeiska hufvudmakterna hade ock nu tillräckligt att syssla för egen räkning. Ett nytt krig hotade att utbryta mellan Ryssland och Turkiet; Preussen och Österrike stodo rustade mot hvarandra, och mellan England och dess nordamerikanska kolonier pågick ett ihärdigt fortsatt krig, i hvilket Frankrike understödde de upproriska kolonierna.
Under året 1779 blefvo visserligen utsigterna något mera fredliga. Mellan Ryssland och Turkiet bilades stridigheterna i Mars detta år, och genom freden i Teschen den 23 Maj återstäldes lugnet i Tyskland; men kriget mellan England och dess kolonier fortfor, och i Februari 1778 hade Frankrike genom ett formligt fördrag erkänt dessa koloniers sjelfständighet samt lofvat med hela sin makt understödja dem, till dess de tillkämpat sig sin oafhängighet. Gustaf III gillade icke detta hans bundsförvandts uppträdande till fördel för upproriske undersåtar. I ett bref till Creutz af den 19 Augusti 1778 skref han, bland annat: »Den franska ministerens uppförande har synts mig afvika lika mycket från rättvisans principer som från nationens intresse och från de statsmaximer, som i så många sekler varit giltiga. Jag kan ej medgifva, att det är rättvisa i att understödja rebeller emot deras konung. Exemplet skall vinna alltför mycken efterföljd i ett tidehvarf, då man söker nedbryta alla myndigheters skrankor, dessa må vara hvilka som helst». Den franska revolutionen, som utbröt elfva år senare och som hemtade icke så liten näring från Frankrikes deltagande i den amerikanska frihetsstriden, gaf ock full bekräftelse åt hans åsigters tillämplighet i afseende å förhållandena inom Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0104.html
