Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De yttre förhållandena, 1779-1786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att en revolution inom Polen vore å bane, för hvars utförande man hoppades understöd af Preussens kronprins, när denne komme att efterträda sin farbroder Fredrik II, och af Sveriges konung. Toll reste ock till Warschau, der han stannade ett par månader i slutet af året 1782 och början af 1783 samt sände derifrån till konung Gustaf en utförlig berättelse om förhållandena i Polen, hofvet, magnaterne och utsigterna för landets framtid, sådana han uppfattade dem. Tillika började han inleda underhandlingar om Gustaf III:s systers, prinsessan Sofia Albertinas förmälning med konung Stanislaus. Denne tycktes ej obenägen för den föreslagna förmälningen; men hans systrar, som hade stort välde öfver honom och fruktade, att detta skulle minskas eller gå förloradt, om han finge en gemål, motarbetade förslaget, hvilket ock förföll[1]. Härmed föll ock hela planen att göra Gustaf III till konung i Polen, såsom Carl Gustaf varit, hvilken han alltid mycket beundrat, och hvilket, om det lyckats, säkert blifvit lika olycksfullt för Gustaf III, som det varit för denne hans företrädare å Sveriges tron. Någon bestämd plan synes för öfrigt icke legat till grund för dessa Gustaf III:s sträfvanden efter Polens krona, utan alltsammans tyckes endast varit ett tillfälligt hugskott af hans lifliga inbillning, hvilken Toll, som sjelf var särdeles hågad för dylika företag, ledt åt detta håll.
Med mera allvar fullföljdes en annan, föga mindre äfventyrlig plan, den att förena Norge med Sverige, hvilken Gustaf aldrig fullt frånträdt. För att kunna genomföra detsamma sökte han sätta svenska flottan i bästa skick och använde härtill största delen af de franska subsidierna. Fördraget om dessa, afslutadt för sex år den 8 December 1778, gick till ända med 1784 års utgång; men Creutz lyckades före sin afresa från Frankrike få detsamma, genom ett fördrag af den 3 Maj 1783, förlängdt på ytterligare fyra år, under hvilka Frankrike skulle i årliga subsidier fortfarande betala 1 1/2 million livres. En månad förut, den 3 April, hade en handelstraktat äfven genom Creutz blifvit ingången mellan Sverige och de tretton Förenta Staterna i Nordamerika för 15 år.
I planerna mot Danmark var Toll åter konungens förtrogne, men för dessa planers utförande räknade han i främsta rummet på Henrik af Trolle, som biträdt honom redan vid statshvälfningen och under 1778 års riksdag samt 1780 utnämndes till generalamiral, med vidsträckt myndighet i afseende å flottans angelägenheter, hvarvid han i allt hvad som rörde fartygsbyggnader biträddes af den store skeppsbyggmästaren Fredrik Henrik af Chapman. Arbetena fortgingo ock nu med utomordentlig drift och framgång, och Sverige fick den bästa flotta det dittills egt. Trolle blef också tidigt invigd i konungens planer för denna flottas användande, och man afvaktade för deras utförande endast, att den politiska ställningen i Europa skulle lemna tillfälle dertill, hvilket ock inträffade med detsamma Ulrik Scheffer afgick från kanslipresidentembetet, då ett nytt skede inträdde för Sveriges utrikes politik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
