- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
102

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De yttre förhållandena, 1779-1786

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillfället särdeles gynsamma politiska förhållandena i allmänhet, intet uppskof böra ega rum. Dock ville han först, genom ett nytt personligt möte med ryska kejsarinnan, förvissa sig om, att från henne ej skulle möta hinder för verkställandet.

Den 9 Juni 1783 lemnade konungen gardets läger på Ladugårdsgärdet, för att, åtföljd af kanslipresidenten grefve Creutz, öfverhofstallmästaren grefve Adolf Lewenhaupt, generalmajoren friherre Evert Taube, hofstallmästaren friherre Hans Henrik von Essen och gardeskaptenen friherre Gustaf Maurits Armfelt, som från denna tid begynte mer och mer stiga i konungens ynnest, på jakterna Esplendian och Amadis begifva sig till Finland, der han vid Parola malm låtit sammandraga ett läger af nära 7,000 man. Vid ankomsten till Åbo fann han före sig en skrifvelse från kejsarinnan, hvari hon utsatte det af honom önskade sammanträffandet att försiggå i Fredrikshamn den 23 Juni.

Emellertid skyndade konungen till lägret, der han om aftonen den 12 Juni hade den olyckan att falla af hästen och bryta ena armen. Han bars derefter på en bår till Tavastehus, der han blef liggande ända till den 22, utan att komma ur sina rum. Samma afton olyckan hände skickade han sin lifpage Peyron till Petersburg, med ett egenhändigt bref till kejsarinnan, deri han bad henne uppskjuta resan till den 30 Juni. Han skref äfven till Trolle, att den timade olyckan i intet fall komme att verka någon rubbning i den öfverenskomna planen; allt berodde nu på mötet med kejsarinnan. Ändtligen någorlunda återstäld, kunde han den 27 Juni anträda resan till Fredrikshamn, dit han ankom vid middagstiden den 29.

Kejsarinnan hade genast vid underrättelsen om det inträffade armbrottet skickat en kammarherre för att närmare underrätta sig om konungens tillstånd samt inväntade honom i Fredrikshamn, der de tillbragte tvänne dagar tillsammans. Hvad då dem emellan afhandlades förblef en hemlighet; men konungen, som, efter att på hemvägen hafva besökt Sveaborg, den 9 Juli återkom till Stockholm, syntes nöjd och skref redan följande dagen till Trolle, att han var högst belåten med sin resa. Turkiska kriget vore säkert, och man väntade stundligen underrättelser, att furst Potemkin satt sig i besittning af Krim. Företaget mot Danmark berodde af första tidningen om Krims ockupation, och detta troddes ske i första dagarne af Augusti eller de sista af Juli.

Den vackraste delen af sommaren hade emellertid gått förbi, och ett uppskof med företaget började mer och mer visa sig nödvändigt. De politiska förhållandena voro ock vid denna tid högst föränderliga. I samma mån de ryska och österrikiska kejsarhofvens förbindelser och de planer, som dervid fästade sig, trädde i dagen, lossnade förbindelserna mellan Frankrike och Österrike, mellan Preussen och Ryssland. Creutz, orolig öfver dessa förhållanden, skref till Gustaf III, att han fruktade de farligaste följder, och bad konungen betänka, att det gälde hans ära och hans dagars lycka. Trolle kallades till hufvudstaden och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free