Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De yttre förhållandena, 1779-1786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
instiftadt för att odla och belöna den snillegåfva, medelst hvilken denne furste sjelf, ännu ung, befästat sin ära och sitt folks lycka.» Efter sammankomstens slut infann sig konungen i akademiens enskilda samlingsrum, der han fann sin bild uppstäld och der han väckte stor förtjusning hos de särskilda ledamöterne af akademien genom den kännedom han visade sig ega om deras arbeten och de både fina och smickrande loford, han i anledning af dessa tilldelade dem.
Lärda och vittra samfund, konstsamlingar, större industriela inrättningar m. m. utgjorde sedermera i Paris dagliga föremål för konungens uppmärksamhet, och öfver allt helsades han af ej blott de bildade, utan äfven af folket med de lifligaste bifallsyttringar. Det var icke ensamt hans snille och intagande väsen, som väckte denna hänförelse, utan äfven de politiska förhållandena. De liberala idéeerna hade vid denna tid gjort stora framsteg inom Frankrike, och Gustaf III betraktades nu allmänt såsom den förste liberale konung i Europa.
Under sina talrika besök både hos allmänna inrättningar och enskilda personer samt under de många nöjen och förströelser, Frankrikes hufvudstad erbjöd och hvilka konungen visst ej försmådde, försummade han dock ej sina politiska syften. Genom sitt inflytande hos den unga drottningen, Marie Antoinette, kejsar Josefs syster, och hos Vergennes, Frankrikes minister för utrikes ärendena, förmådde Gustaf den vänskapligt sinnade, men föga beslutsamme Ludvig XVI att i Versailles den 19 Juli 1784 ingå ett nytt vänskapsförbund, i hvilket Frankrike förbundit sig att, utom de subsidier, som genom den år 1783 förnyade konventionen blifvit betingade, årligen under sex års tid, räknad från den 1 Juli 1784, erlägga 1,200,000 livres, samt att, i händelse Sverige blefve anfallet, tre månader efter anfordran bistå detsamma med 12 linieskepp, 6 fregatter och 12,000 man trupper, eller i stället för hvarje tusen man lemna 24,000 livres i månaden, samt för hvarje krigsskepp en viss summa, hvilken för tillfället skulle bestämmas. Å Sveriges sida förnyades de i föregående fördrag åtagna förbindelser, med det tillägg, att i händelse Frankrike blefve angripet och begärde Sveriges bistånd, skulle detta lemnas med en svensk flotta af 12 linieskepp. Dessutom afstod Frankrike åt Sverige den vestindiska ön St. Barthelemy, hvars ypperliga hamn under den lifliga handel, de svenska ost- och vestindiska kompanierna då drefvo, erbjöd en god hvilopunkt för de svenska fartygen samt utgjorde tillika en neutral besittning, hvilken under andra nationers krig i dessa farvatten stod lika öppen för alla. Ett nytt bolag bildades ock genast för handeln med de nya fristaterna i norra Amerika öfver Barthelemy, der de skulle utbyta sina afsättningsämnen mot de svenska. I gengåfva för Barthelemys afträdande erhöll Frankrike nederlagsfrihet i Göteborg.
Omedelbart efter det ingångna förbundets afslutande anträdde konungen sin återresa, åtföljd endast af den yngre Fersen, läkaren och en kammartjenare. De öfriga af konungens följe hade afrest förut, utom hans lifpage Peyron, som dödats i en duell med franske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
